Berg – hinder eller möjlighet?

Predikan av pastor Göran Appelgren

 “Alla som håller fast vid mitt förbund,  dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i Mitt bönehus.” Jes 56:7

Läsningar:

Jes 40:1-11:
De främlingar som har slutit sig till Herren och som vill tjäna honom och älska Herrens namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund,  dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i Mitt bönehus. Deras brännoffer och slaktoffer skall bli godtagna på Mitt altare. Ty Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk. Så säger Herren Jehovah, han som samlar de fördrivna av Israel; Ännu fler skall jag samla till honom, till hans församling.

Luk 3:1-8:
Under kejsar Tiberius femtonde regeringsår, när … när Hannas och Kajfas var överstepräster, då kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen. Och han gick omkring i hela trakten vid Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, så som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord: En röst ropar i öknen: ’Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom. Alla dalar skall fyllas och alla berg och höjder sänkas. Krokiga stigar skall rätas och ojämna vägar jämnas. Och alla människor skall se Guds frälsning.’ Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: ”Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen.

Arcana Cœlestia # 795:1:
Med ’berg’ menas [i Ordet] det som är himmelskt, vilket också kallas ’det högsta’, och då avses kärleken mot Herren och kärleken mot nästan.

Himmel och helvete # 489:2:
De som har älskat de Gudomliga sanningarna och Ordet med en innerlig tillgivenhet bor i det andra livet i ljus, på högt belägna platser som ser ut som berg, och befinner sig där ständigt i himlens ljus.

Arcana Cœlestia # 795:1:
I motsatt mening kallas även de som är högmodiga för ’berg’ i Ordet, och därför betyder berg också egenkärlek.

Arcana Cœlestia # 1691:1, 2:
Kärlek till sig själv och till världen är direkta motsatser till himmelsk och andlig kärlek. Eftersom de är motsatser, så är det dessa kärleksarter som hela tiden strävar efter att förstöra allt himmelskt och andligt i Guds rike. Att ’berg’ i Ordet betecknar kärlek till sig själv och kärlek till världen står klart av följande ställen. Hos Jesaja. … HERREN Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat, mot alla höga berg, och alla stolta höjder. Jes 2:12, 14

Komma framåt

I texterna som hör till 1:a advent finns det mycket väg, mycket rörelse, Bered en väg, och finns det en väg är det meningen att vi ska gå på den. ”Jag är vägen och sanningen och livet” Joh 14:6 När vi använder vägen blir det ju rörelse, steg, en vandring, en utveckling. Texterna innehåller därför också mycket som har med förändring att göra.

Vad ser vi?

När man rör sig utmed en väg så förändras landskapet. Det yttre ögat registrerar förändringarna. Där har vi en vägkorsning. Där ser vi en fabriksbyggnad. Vi passerar en djup granskog. Och så fortsätter det. Men frågan är vad som sker med oss på resan. Förändras vi eller är vi samma människa när vi kommer fram? Det är det som adventstexterna handlar om.

Det inre ögat ser på ett annat sätt.  Det ser något annat. Enkelt uttryckt så ser det sådant som det vill se. Det inre ögat är subjektivt, skevt, ofta orättvist. Två människor tittar på samma sak i den yttre världen, säg en människa som gör något speciellt just då. Det som deras inre öga ser kan skilja sig åt markant. Om vi hårddrar det så ser en människa något gott, och den andra ser något förkastligt.

Detta handlar adventstexterna om. Ja, det handlar allt i Ordet och Skrifterna om. Alltså dels om hur det inre ögat fungerar, dels om hur vi kan ändra på dess sätt att se, så att vi börjar ser det positiva i stället för det negativa. Bibeln är ju full av goda råd – om vi vill:

”Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, skall det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga, men märker inte bjälken i ditt eget öga?” Matt 7:1-3

Ett kärvt budskap

I det svenska samhället och med den kyrkliga tradition som finns i vårt land, så börjar kyrkoåret idag. I Nya Kyrkan har vi ingen sådan ordning, men vi har heller inget emot att följa det traditionella så länge som det inte leder vilse, och det gör ju inte advent. Tvärtom, det leder oss rakt in i den absoluta kärnan i kristendomen – ånger och bättring med Herrens kraft och hjälp.

Johannes döparen är kärv i sitt budskap. Det är bra! De flesta av oss tycker att det är skönt och bekvämt att låtsas som att man inte har gjort något galet i det dagliga livet. Men det säger sig självt att det inte är bra när en människa omärkligt glider längre och längre bort från det som är rätt och gott. Om vi håller med om det påståendet, så måste vi välkomna budskapet som Johannes Döparen kommer med. Ett kärvt budskap: 

”Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen?!” Luk 3:7

Huggormsyngel

Som individ, som församling, som mänsklighet kommer vi inte särskilt långt om vi inte tar detta budskap vid hornen och ser möjligheterna som finns i det.

Ordet huggormsyngel kan vi korta av lite och då får vi ordet orm, och då hamnar vi förstås i början av Bibeln. Gud skapade människosläktet och Han uppfostrade dem under sju dagar och vilade sedan. Det var många, jättemånga människor. ”Adam” och ”Eva” är inte namn på individer utan beskrivningar på inre tillstånd hos människorna som fanns på den tiden, de många. Vad såg deras inre öga, med ett adamsöga, med ett evaöga. Dessa beteckningar handlar om ett sätt att förnimma världen på,  på ett adamssätt, på ett evasätt.

Och så kom ormen. Och så några tusen år senare kallar Johannes Döparen oss för en avkomma från den ormen. Och det stämmer precis. Efter det s k syndafallet har alla människor varit tvungna att brottas med en benägenhet i sitt väsen, nämligen detta:

’Jag tror att jag själv har kunskap om vad som är gott och ont och jag behöver inte Gud.’ Var fick jag den idén ifrån?! Huggormsyngel är en bra beskrivning för människans existentiella villkor. Hon tror att hon vet bäst själv, men hon går vilse.

Glädje

Men varför börjar vi julfirandet med Johannes Döparens kärva budskap?! Handlar inte julen om något som är glatt, positivt, uppbyggligt? Jo, det är precis vad den gör. Adventstexterna och psalmerna vi sjunger är ju fulla av detta. Vore det inte skönt att få glömma Johannes döparens ord då? Genom profeten Jesaja säger Herren att Han skall ge människan glädje, frid, ljus, frälsning. Jes 56:7

”Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen och förkunnar frid och frälsning.” Jes 52:7

”Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus.” Jes 9:3

”Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg. Ty HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta.” Jes 49:13

Jo då, det är absolut det som julens budskap handlar om. Men vad är det man brukar säga, ’Man får ingenting gratis’. Det gäller här också. Den som har en värdefull gåva vill att den tas emot på rätt sätt: ”Kasta inte era pärlor för svinen. De trampar ner dem och vänder sig om och sliter sönder er.” Matt 7:6

Det handlar ju om att riktiga gåvor ska ha riktiga mottagare. Vi har säkert alla varit med om att ha ansträngt oss och verkligen gett en fin gåva, en handling full av kärlek och omtanke men sedan inte fått något tack för det. Något i själen går sönder.

Ambition

Ta det här exemplet. Ett företag ska anställa en expert inom ett visst område. Två personer med likadana meriter söker jobbet. Den dyrbara gåvan, pärlan, är ett drömjobb. En av de sökande är arrogant och självsäker. Den andra visar ödmjukhet och erkänner sina svagheter. Ja, vi vet vem som fick pärlan.

Jag hörde nyligen talas om en ung kvinna som var i slutet av sin masterutbildning inom ett område med stor konkurrens. Hon sökte ett jobb och visste att hon inte hade kvalifikationerna som behövdes. Vid den första intervjun sa hon så här:

– Jag vet att jag inte har den yrkeserfarenhet som ni begär, men det är nästan omöjligt att få någon praktik, så jag erbjuder mig att arbeta gratis just för att få den praktiska erfarenheten som behövs för att söka ett jobb.

Här ser vi en människa med både ambition och ödmjukhet. Företaget valde henne, och hon fick lön också. Skulle då det andliga sammanhanget se annorlunda ut?

Villkor

Hur ser de andliga villkoren ut? Tänk på barnuppfostran. Vem låter sitt barn fortsätta med dåliga vanor som man vet kommer att göra livet svårt i framtiden. Av kärlek pekar vi på problemet. Av kärlek. Men barnet måste vara villigt att samarbeta. Vi vet att den metoden fungerar.

Herren vet att det fungerar med oss människor. Julens glada budskap handlar om att det nu finns en andlig kraft som är starkare än allt ont som vill leda en människas liv åt alldeles fel håll.

Att Gud föddes som Människa handlar om det. Herrens sista ord var ju att all makt hade givits åt Honom. Det är den makten, den Kärlekens makt, som vi samarbetar med. Men det kräver ansträngning från vår sida.

Ansträngning

Orden hos Jesaja innehåller villkor: ”Alla som håller fast vid mitt förbund” ska få glädjen. Johannes ord innehåller villkor: ”Omvändelsens dop” talar han om.

Ett förbund är en överenskommelse mellan två parter. Man lovar något. När vi lovar Herren något så skriver vi på ett kontrakt. Det kontraktet förvaras i våra samveten. Kalla det Livets bok om ni vill. Det är i samvetet som Herren kollar av då och då om vi har gjort det som vi har lovat Honom.

Det kräver ansträngning och uppmärksamhet för att fullgöra sina åtaganden. Det som kallas ”svin” i Ordet är ett hållningslöst sätt att leva sitt liv, där man trampar på andra människors omtanke och välvilja. Då trampar man på all god kraft som kommer från Herren också. Ett sådant tillstånd i vårt inre stänger fullkomligt dörren till att ta emot några pärlor från Herren.

Berg – negativt

Den stängda dörren liknas i adventstexterna med berg – i den negativa innebörden av ordet. Där står bergen i vägen för något gott som ska komma.

”Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas.” Jes 40:4 Det är sådana berg som Jesus själv talar om och säger att de kan tas bort: ”Om någon säger till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske.” Mark 11:23

Men vad är det då för berg som Jesus vill att vi ska ta bort? Tillbaka i Jesaja hittar vi en förklaring: ”HERREN Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt … mot alla höga berg, och alla stolta höjder.” Jes 2:12, 14

Ormen lurade människan att tro att hon kan bättre än Gud. Människan fylls av sig själv, av sitt ego. Ingen är större än jag. Ingen vet bättre än jag. Detta är det stolta och högmodiga berget som Herren vill riva ned. Det vill säga – bara om vi vill att Han träder in genom dörren till vårt inre och hjälper oss med detta stolta och högmodiga berg. ”Om någon säger till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske.” Mark 11:23 I Skrifterna kallas detta berg för ”kärleken till sig själv och till världen”. Arcana Cœlestia # 1691:1

Vi vill nog att våra barn ska bli omtyckta och respekterade av vänner, grannar, arbetsgivare. Då vill vi nog det för oss själva också. Du berg, ta och kasta dig i havet!! Nu!

Berg – positivt

Det som är så intressant när vi med Herrens hjälp lyckas göra det är att ett helt annat berg dyker upp. Från ingenstans. Som en värdefull gåva, en välsignelse, ja, en pärla. När kärleken till sig själv och världen tappar greppet om oss, så skapas utrymme för att fylla livet med något helt annat. Det kallar vi liv. Liv i ordets rätta betydelse, liv från Herren, liv som består av motsatsen till berget som har kastats ut, alltså kärlek till Herren och till nästan. I vårt inre kan vi då höra några andra, glada ord hos Jesaja:

”Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning.” Jes 52:7

Glädjebudbäraren kommer över ett helt annat berg: ”Med ’berg’ menas [i Ordet] det som är himmelskt, vilket också kallas ’det högsta’, och då avses kärleken till Herren och kärleken mot nästan.” Arcana Cœlestia # 795:1

Och glädjebudbäraren kommer med allt det som vi vill ha, allt det som vi innerst inne vet är julens glada budskap. Frid och frälsning. Vi kommer att nå fram till detta glada budskap om vi byter ut det dåliga berget mot det goda berget. Det gör vi genom att ”tjäna Herren, älska Hans namn och vara hans tjänare, för då skall Han föra oss till Sitt heliga berg.” Jes 56:6-7    

Amen!