fbpx
8 juli, 2018

AC # 879-918

Arcana Cœlestia Vol I

Pastor Göran Appelgren, Swedenborgskyrkan i Stockholm

1 Mos kap 8, del 1, vers 10-19, # 879-918

I den här delen av kap 8 har vi duvorna som en tilltalande bild för en positiv utveckling. Det är ett bra exempel på när motsvarigheterna känns självklara även om man behöver fundera lite.

Flera steg
Det är många olika steg man går igenom när pånyttfödelsen går vidare. Det är ju inte så att vi kan sitta och pricka av att vi har klarat av ett visst steg. Vi anstränger oss och Herren leder vårt inre på det sätt Han vet leder rätt. Men vi kan ändå bli hjälpta av att förstå att det är en ordnad utveckling. Herrens rike är ett ordningens rike. Vi kan vara trygga.

”All ordning har sin begynnelse i Jehovah, det vill säga i Herren. Enligt denna ordning styrs varje det minsta av Honom.” AC 2447

”När människan eller ängeln därför i det goda (hos sig) tar emot det Gudomligt sanna från Herren, tar hon emot den ordning som finns i himlen.” AC 8988:3

”Omedelbar barmhärtighet, nämligen något som skulle komma vem som helst till del enbart genom Herrens välbehag, är emot den Gudomliga ordningen. Och det som är emot den Gudomliga ordningen är emot Gud, ty från Gud kommer ordning, och Hans Gudomliga i himlen är ordning. Att ta emot ordningen inom sig är att bli frälst, och det sker endast genom att leva enligt Herrens bud.  … Den som har ordningen inom sig, den är i himlen, och han är också en slags avbild av himlen, men den som inte har ordningen inom sig är i helvetet och är en slags avbild av helvetet.” AC 10659:3

Kapitel 8 handlar om detta:

”… människans tillstånd efter frestelsen och om den ordning i vilken detta tillstånd utvecklade sig. Och det handlar samtidigt om hur denna ordning förhåller sig hos var och en som pånyttföds.” AC 838

Detta tillstånd utvecklar sig (hos oss) i bestämda steg som ser ut så här:

  • ”Det första tillståndet efter frestelsen handlar om människans (Noas, den Fornäldsta människans) vacklan mellan de sanna och det falska, tills det sanna börjar bli skönjbart, vers 1-5. AC 833
  • ”Det handlar om ”frestelsens upphörande.” AC 844
  • ”Det andra tillståndet inrymmer tre faser.” AC 834

Den första fasen föreligger då det sanna i tron ännu inte finns.

  • ”Tron går före men är ännu inte förbunden med människokärleken.” AC 862
  • ”Sanningarna i tron kunde ännu inte slå rot, därför att falska tänkesätt stod hindrande i vägen.”AC 880

Den andra fasen är då det sanna i tron finns tillsammans med människokärlek.

  • ”Det goda och det sanna började i någon mån visa sig.” AC 883

Den tredje fasen är då det goda i människokärleken lyser fram, vers 6-14.

  • ”Det nu sagda ger tydligt vid handen att det samvete som Herren begåvat den andliga människan med är liksom en ny vilja och att alltså en människa, som skapats på nytt, har försetts med en ny vilja och till följd därav med ett nytt förstånd.” AC 918

”Det tredje tillståndet är när människan i denna kyrka börjar handla och tänka med utgångspunkt från människokärlek, vilket är det första tillståndet hos en pånyttfödd människa, vers 15-19.” AC 835

”Det fjärde tillståndet är när denna människa verkligen handlar och tänker med utgångspunkt från människokärleken vilket är det andra tillståndet hos en pånyttfödd människa, vers 20-21.” AC 836

I vers 10, där läsningen till den här gången börjar, dyker vi in i ett längre avsnitt om Tillstånd 2 och fas 2. Noa skickade ut duvan för andra gången. Det var då den kom tillbaka med ett löv från ett olivträd, och Noa hjälpte inte duvan att komma in i arken den här gången.

Olivträdet
Olivträd, oliver, och (oliv)olja står för det goda. ”Ett ’olivträd’ betecknar det goda i människokärleken. … Oljan är, när allt kommer omkring, den väsentliga beståndsdelen hos trädet och så att säga dess själ på samma vis som det himmelska eller goda som har sin upprinnelse i kärleken till Herren och nästan är den väsentliga beståndsdelen eller själva själen i tron.  Detta är upphovet till dess förebildning.” AC 886

Frihet
När Noa går ut ur arken så handlar det om frihet: ”Att orden ’att gå ut ur arken’ betyder frihet är uppenbart av det som ovan redan framhållits och av själva ordningsföljden i händelseförloppet. Noas vistelse i arken, omgiven av flodens vatten, betecknar att han var i fångenskap, det vill säga att han drevs omkring av onda begär och falska tänkesätt, eller, vilket är detsamma, av onda andar från vilka frestelsekampen härrörde. Av detta följer att ’gå ut ur arken’ betecknar att uppnå frihet. Det är Herrens närvaro som ger frihet. Det ena följer på det andra. Ju mera Herren är närvarande, desto friare är människan. Det vill säga att i samma måns som människan är i kärlek till det goda och sanna, i samma mån handlar hon fritt. Sådan är Herrens inflytelse genom änglarna.” AC 905

Frihet betyder två saker, dels frihet att tänka fritt, dels att vara fri från det onda. I stycket innan beskrivs friheten att tänka som man vill. Vi hålls i balans mellan det onda och det goda: ”Hos varje människa finns minst två onda andra och två änglar närvarande. De förra väcker till liv all människans ondska, de senare inspirerar det goda och sanna. Allt det goda och sanna som änglarna inspirerar är dock Herrens.” AC 904