Arcana Cœlestia Vol I
Pastor Göran Appelgren, Swedenborgskyrkan i Stockholm
1 Mos kap 8, del 3, vers 20-22, # 919-946
Vi kommer till ett parti som är som en brygga mellan det stora inre, andlig arbetet å ena sidan och resultatet, frukten, skörden å den andra som följder på detta arbete. Verserna 20-22 är den bryggan. Kap 6 (fr o m vers 9), kap 7 och kap 8 vers 1-19 är det som kommer före, verserna 20-22 bryggan, och kap 9 vers 1-17 är det som kommer efter.
- Kap 6 – kap 8:-19: arbetet
- 8:20-22: arbetet
- 9:1-17: arbetet
Jämför detta med de sju skapelsedagarna. Under sex dagar skedde framsteg. Det är 1 Mos kap 1. Kap 2 vers 1-3 är den sjunde dagen då ”Gud fullbordat sitt skapelseverk och vilade.” Det är bryggan. Sedan börjar något nytt fr o m kap 2, vers 4: ”Detta är himlens och jordens fortsatta historia …”.
- Kap: 1 arbetet
- Kap 2:1-3: arbetet
- Kap 2:4 o. framåt: arbetet
”Tillstånd”
Ordet ”tillstånd” har flera betydelser så det blir lite oklart. I dagens lästning beskrivs det som kallas det fjärde tillståndet. Det är när en människa verkligen handlar och tänker med utgångspunkt från människokärleken. AC 836, men här talas också om ”det andra tillståndet hos en pånyttfödd människa”. Det är inte en del av de fyra stegen/tillstånden i detta kapitel utan det är en mer generell bild, precis som i skapelseberättelsen. Där är dag 1-6 det första tillståndet, och dag 7 och fortsättningen det andra tillståndet – samma sak som vi hör om här.
Dubbla förnuftsprincipen
Skapelseberättelsen och berättelsen om Noa följer båda detta grundläggande mönster. Det första tillståndet är att kämpa sig igenom ett antal svårigheter, andliga frestelser. Det andra tillståndet är att vara befriad från själviskhet, ondska och falskhet och kunna vara ”människa” (adam) och i Guds avbild och likhet.
Ett enkelt sätt att uttrycka det på är att i det första tillståndet handlar man rätt därför att man känner sig tvingad av sitt samvete. I det andra tillståndet handlar man rätt därför att man känner glädje i att göra så.
Livet är rättvänt och då är detta sant: ”Den Gudomliga ordningen är att himlen ska styra världen i människan och inte världen styra himlen i henne, ty när himlen styr människan, styr Herren henne.” AC 9278:2
Allt i Ordet handlar om detta, så också den märkliga berättelsen om Jakob och Esau, förstfödslorätten och Isaks välsignelse:
”Till och med de människor som håller på att födas på nytt vet inte vad det goda är, förrän de har blivit pånyttfödda. Ty före pånyttfödelsen har de förmodat att det sanna är det goda, och att handla enligt det sanna är det goda, när det i själva verket inte är det goda som de då gör, utan det sanna. Medan en människa går igenom detta tillstånd går hon igenom det tillstånd som beskrivs med Jakob och den honom givna välsignelsen. Men när hon kommit i det tillståndet att hon gör gott av böjelse för det goda, det vill säga när hon har blivit pånyttfödd, då har hon kommit i det tillståndet som beskrivs med välsignelsen som gavs Esau.” AC 2603
Altare
Begreppet altare är intressant. Det är en urgammal symbol och har funnits och finns i de flesta religioner. På altaret offrar man till sin Gud. Men vad är det man offrar? Är det ett dött gudstjänstbruk eller är det något levande andligt som har med människans förbindelse med sin Gud att göra?
”Altaret är den förnämsta förebilden av Herren.” AC 921:2
”Brännoffer och slaktoffer var inte någonting annat än bilder av en invärtes gudsdyrkan.” AC 922:1
”När dessa djur offrades innebar detta bland människorna i den Forngamla kyrkan att de bar fram gåvor av det goda och sanna till Herren.” AC 921:1
”En gudsdyrkan som stammar från människokärleken med dess medföljande tro är välbehaglig för Herren.” AC 925:1