fbpx
8 juli, 2018

AC # 1193-1272

Arcana Cœlestia Vol II

Pastor Göran Appelgren, Swedenborgskyrkan i Stockholm

1 Mos kap 10, del 2, vers 13-32, # 1193-1272

Vi läser resten av kap 10 i 1 Mosebok. Det handlar fortfarande om ”den Forngamla kyr-kan och dess utbredning.” AC 1130, jfr 1140

Av Noas tre söner läste vi förra gången, vers 1-12, om Jafet och Ham. Vi fortsätter med det fjärde namnet eller begreppet, Kanaan, och sedan avslutas kapitlet med Sem, som är ”bäst” av de tre sönerna. Vi hade den här översikten i slutet av kap 9:

Sem                          Ham

Jafet                        Kanaan

Det mönstret motsvaras av:

Invärtes kyrka         Fördärvade invärtes människor

Utvärtes kyrka         Utvärtes gudsdyrkan utan något invärtes

Se AC 1227, 1238


Gudsdyrkan
Det talas fortfarande mycket om gudsdyrkan. Vi upprepar ett citat från förra gången:
”Den utvärtes gudsdyrkan sägs svara mot den invärtes när det finns vad som är väsentligt i den [nämligen] att man tillber Herren av hjärtat. En sådan tillbedjan är utesluten, om … kärleken mot nästa inte finns. Det är … i kärleken mot nästan som Herren är närvarande, ty endast då, kan Han tillbes av hjärtat. Det är alltså från Herren som tillbedjan kommer, för det är Herren som gör all tillbedjan möjlig och ger den allt dess liv. Av detta följer att sådan som människans människokärlek är, sådan är hennes gudsdyrkan.” AC 1150

Det som förstör en sann kyrka
Det är två saker som förstör en äkta och sann kyrka, nämligen falskheter och ondska:
”De olika slagen av falskhet består av grundsatser som baseras på resonemang, de olika slagen av ondska utgörs av begärelser, som uppkommer ur kärleken till världen och kärleken tills sig själv.” AC 1192

”Allmän sett finns det två ursprung till de olika slagen av falskhet. Till den första gruppen hänför sig de falska åsikterna som kommer av begärelserna i kärleken till sig själv och världen. Till den andra hör de falska åsikter som kommer av sådana insikter och kunskapsfakta som har sitt upphov i resonemang. … I en sådan gudsdyrkan finns inte annat än det som är dött.” AC1212

Många av namnen i detta kapitel becknar sådana resonemang och begärelser, vilka leder till att just den kyrkan urartar.

”I vers 10 handlade det om olika slags ondska i gudsdyrkan, vilket betecknas med Babel, Erek, Ackad och Kalne, i landet Sinear.”
AC 1192

”När de olika slagen av falskhet som uppkommer på detta sätt vill härska över sanningarna kallas de ’Sodom, Gomorra, Adma och Seboim’.” AC1212

I 2 Mosebok hör vi talas om trollkarlarna i Egypten. Det är förstås en urartad gudsdyrkan.
”De som försöker utforska andliga och himmelska ting genom resonemang och därvid formar ett slags gudsdyrkan åt sig sägs ha ritualformer som finns till enbart som något kunskapsmässigt. … I dem finns det inte något andligt eller himmelskt, därför att de härleder sig från människan själv. Det var detta som gav upphov till de egyptiska avgudarna och därmed till magi. … De förkastade helt och hållet den Forngamla kyrkans religiösa ceremonier, ja rent av avskydde och hatade dessa, vilket framgår av 1 Mos 43:32; 46:34; 2 Mos 8:26.” AC 1195

Filistéerna är ett annat exempel på ett folk som vi möter på många ställen i GT.
”Filistéer kallades i den Forngamla kyrkan alla de som ordade mycket om tro och förfäktade att frälsningen låg i tron, men som ändå inte hade något trosliv. Därför kallades de mer än andra oomskurna, det vill säga utan människokärlek. … Eftersom de var sådana kunde de inte undgå att göra sina insikter i tron till blotta minneskunskaper, ty insikter i andliga och himmelska ting och själva de arkana som rör tron blir till rena minnessaker, när en människa som känner till dem saknar människokärlek. Minnesstoff är liksom något dött, om människan inte lever enligt sitt samvete. … Kunskaper och insikter saknar allt värde för människan i livet efter detta, om hon så känt till vartenda arkanum som någonsin blivit uppenbarat men inte låtit dessa ha någon inverkan på sitt liv.” AC 1197

Historia, geografi
Det finns också en historisk och geografisk dimension bakom alla dessa namn:
”Med Noa förstods allmänt sett inte annat än den Forngamla kyrkan på samma sätt som en moderkyrka inbegriper de efterkommande kyrkorna. Därför avses i detta kapitel med namnen, med undantag dock av Eber och hans efterkommande, lika många folkslag – och just så många – som tillsammans utgjorde den Forngamla kyrkan, en kyrka som var vitt utbredd i de områden som omgav landet Kanaan.” AC 1140
Se också AC 1238, där ett antal riktiga namn på länder nämns.

Djupet i Ordet
Men Guds Ord innehåller mycket mer. Det handlar historiskt om den Forngamla kyrkan. Det handlar om alla kyrkor. Det handlar om individens pånyttfödelse, och det handlar – överallt – om Herrens förhärligande. (Se t ex AC 1224, 1247)
”Även om det i detta kapitel endast förekommer namn på olika folkstammar och släkter, så kan man nog av det som sagts ovan inse att kapitlet ändå i det stora hela inte bara innehåller olika former av gudsdyrkan med hänsyn till det goda i människokärleken och det sanna i tron i den Forngamla kyrkan, utan också i varje kyrka. Ja, kapitlet innehåller faktiskt mycket mer än man någonsin kan tro. Sådant är Herrens Ord.” AC 1264

”I sitt sköte och i sitt förborgade inre, det vill säga i den invärtes människan, handlar Herrens Ord aldrig om annat än det som angår Hans rike, och alltså Hans kyrka.” AC 1194

Kyrka och gudsdyrkan kan kännas som ytliga ord, men allt handlar om oss själva. Begreppet släktled används flitigt. Det handlar ju om en generation, ett steg vidare. Ordet har en inre mening som har med oss att göra:
”När någon föds på nytt av Herren innebär det att allt, även det minsta, hon då undfår är ett ’släktled’.”AC 1255

Lära eller seder och bruk
I AC 1215-16 finns ett intressant resonemang om hur det kan bli fel om läran kommer i bakgrunden. Jafet står för en gudsdyrkan som har kvar sin äkthet. Där kommer läran först. Ham däremot har satt ’seder och bruk’ före läran, och då blir det fel. ”Där (vers 5, Jafet) går därför det som hör samman med läran före, medan här i vers 20 (Hams söner) det som hör samman med seder och bruk eller med sättet att leva har företräde.” AC 1215

Sem
Så kommer vi till Noas tredje, eller egentligen första, son – Sem, den som är ”bäst”, en invärtes kyrka. Men det handlar inte om Sem utan om Eber och den andra Forngamla kyrkan, alltså en generation senare. Man kan säga att det här liksom i fallet med den Fornäldsta kyrkan är en utveckling på ett sluttande plan. Eber är näst etapp och en äkta kyrka. ”Denna gudsdyrkan om fattade allt från sanningarna i tron till det goda i människokärleken.” AC 1249

Eber, hebré
Det här var en äkta kyrka. Eber var en utvärtes kyrka men liksom en broder till Jafet som stod för en invärtes gudsdyrkan. Det invärtes och det utvärtes hände ihop som bröder. ”Det föreligger en blodsfrändskap dem emellan, eftersom människokärleken är huvudsaken i dem båda.” AC 1222

Kyrkan som kallas Eber är ursprunget till det hebreiska folket. I nästa kapitel kommer vi att se att Abraham härstammar från denna kyrka.
”Varje folkstam erkände en fader efter vilken de också tog sitt namn, vilket framgår av många ställen i Ordet. Den folkstam som sålunda erkände Eber som sin fader kallades följaktligen den hebreiska folkstammen.” AC 1238
Läs hela AC 1241 som sammanfattar hela sammanhanget!

Sann vishet kommer från människokärleken, kort sagt omtanke om andra
”Vishet kallas allt som föds av människokärleken, då det ju föds genom människokärleken från Herren, källan till all vishet, eftersom Han är själva Visheten. Av denna Vishet kommer sann förståndighet och av förståndigheten sann kunskap och insikt. Alla dessa sinnestillstånd är människokärlekens söner, det vill säga Herrens söner födda genom människokärleken. Eftersom de är Herrens söner, födda genom människokärleken, så tillskrivs var och en av dem vishet, ty i envar av dem innebor vishet. Och från denna vishet har de sitt liv, så mycket mer som varken förståndighet, kunskap eller insikt har något liv annat än från den vishet som kommer av människokärleken, som är Herrens.” AC 1226

Det uttrycks på ett annat sätt så här – om Elam, en av Sems söner:
”En invärtes kyrka är en kyrka för vilken människokärleken är huvudsaken och källan till dess tankeverksamhet och handlande.” AC 1228

Påsk och helvete
Eftersom vi närmar oss påsken kan vi lägga märke till vad som sägs om hur Herren räddade människosläktet från ett helvetiskt inflytande och evig undergång:
”Om Herren genom Sin Ankomst i köttet inte hade befriat andarna värld från denna avskyvärda skara hade människosläktet gått förlorat.” AC 1266