fbpx
24 oktober, 2018

AC # 3650-6555

Arcana Cœlestia Vol V

Pastor Göran Appelgren, Swedenborgskyrkan i Stockholm

1 Mos kap 28, företal, # 3650-6555

En annan sorts läsning
Ett typiskt kapitel i Arcana Cœlestia består av:

  1. En redogörelse för ett andligt ämne, t ex himlen, Stora människan, Yttersta domen osv, alltifrån ett par sidor till kanske 10–12sidor
  2. Bibeltexten för ifrågavarandekapitel
  3. En mycket kort sammanfattning av bibeltextens innebörd kallad ”Innehåll”, oftast mindre än en halvsida
  4. Tolkningen av texten, alltså redogörelsen för vad den inre meningen avbokstavsmeningen är, vilket är den storatextmassan
  5. Ytterligare en redogörelse för ett andligtämne

Volym 5 börjar med kapitel 28 i 1 Mosebok. Den första ”redogörelsen för ett andligt ämne” där är Den yttersta domen. Men ämnet Yttersta domen behandlas indirekt kan man säga, eftersom det ges en förklaring av den inre meningen av kap 24 i Matteus. Och det kapitlet i Matteus handlar i den inre meningen om just detta. Den redogörelsen började redan i volym 4. Om ni vill få hela sammanhanget, så läs det först. Vers 1–2, som bara är en inledning till kapitel 24 i Matteus förklaras inte i AC. Det börjar därför med vers 3–7 som förklaras i AC # 3353 – 3356 (i början av kap 26). Vers 8–14 förklaras i AC # 3486 – 3489 (i början av kap 27). I volym 5 fortsätter redogörelsen. Här har vi vers 15–18. Och sedan följer resten av kapitel 24 uppdelat i samband med övriga kapitel som AC behandlar.

Att läsa just den redogörelse för ett andligt ämne påminner ju mycket om sättet att läsa som vi har gjort med bibeltexterna i 1 Mosebok, dvs bibeltexten är grunden och så tränger vi in i den inre meningen. Här är bibeltexten Matteus kap 24, inte 1 Mosebok, men det är samma läsprincip. Att vi har de här redogörelserna för olika andliga ämnen förklarar Swedenborg i början av AC:

  • ”Eftersom redogörelser som denna (den andliga världen, livet efter döden # 69–70) skulle delas upp och bli osammanhängande, om de skulle ingå i förklaringarna av Ordets text, så får jag i Herrens Gudomliga barmhärtighet utöver de redogörelser som kan finnas intagna här och var på andra ställen i detta verk knyta an dessa redogörelser i deras bestämda ordning till början och slutet av varje kapitel som särskilda avsnitt.”
    AC # 71

Detta sägs i ett mycket intressant sammanhang. Ett par stycken tidigare säger han:

  • ”Eftersom Herren i Sin Gudomliga barmhärtighet låtit mig veta den invärtes meningen i Ordet, och då denna mening innehåller mycket djupa arkana som aldrig tidigare kommit till någon människas kännedom och inte heller kan göra det, om man inte vet hurdana förhållandena är i det andra livet, så har det blivit mig tillåtet att avslöja vad jag hört och sett nu under loppet av flera år, då det givits mig att umgås med andar och änglar. Ty det mesta av Ordets invärtes mening är inriktad på, berättar om och omfattar just hur förhållandena är i det andra livet.”
    AC # 67

Detta är en mycket viktig princip för den nykyrkliga bibeltolkningen. Man kan i princip inte förstå den djupare, inre meningen om man inte har en uppfattning om att livet i sin helhet innefattar också, eller framför allt, det eviga livet i en verklig andlig värld. Och så kommer de kända orden ”Jag har sett, jag har hört, jag har känt”:

  • ”Jag är väl medveten om att många kommer att säga att det är omöjligt att tala med andar och änglar så länge man lever i kroppen, och att många kommer att kalla det fantasier. Andra kommer att säga att jag har spritt idén att man kan tala med andar och änglar bara för att vinna tilltro, medan somliga kommer att säga något annat. Men detta bekymrar mig inte – jag har sett, jag har hört, jag har känt.”
    AC # 68

Kort om Yttersta domen i Matteus, kap 24
I Nya Testamentet har vi i första hand texter som beskriver Jesu liv, död och uppståndelse, alltså en beskrivande, historisk text. Men det finns några delar som jag vill kalla profetiska, dvs det är rakt igenom skrivna symboliskt, med motsvarigheter. Det gäller förstås hela Uppenbarelseboken. Men kapitel 24 i Matteus (och paralleller i Markus och Lukas) är också profetisk, symbolisk och liksom Uppenbarelseboken handlar det om vad som kommer att ske.