Arcana Cœlestia Vol V
Pastor Göran Appelgren, Swedenborgskyrkan i Stockholm
1 Mos kap 30, vers 1- 21, # 3902- 3964
Sex söner till
I kap 29 berättas det om de fyra första sönerna, Ruben, Simeon, Levi och Juda. Och så sägs det:
- ”Vad som betecknas med de åtta övriga skall sägas i nästa kapitel.”
AC # 3862:3
Egentligen är de bara sju som ”föds” i kap 30, och vi läser om de sex första av dessa den här gången. De är uppdelade på
- Rakels tjänstepiga, Bilha, som får Dan och Naftali
- Leas tjänstepiga, Silpa, som får Gad och Aser
- Lea själv som får Issakar och Sebulon
- Och senare får Rakel själv Josef, i detta kapitel och Benjamin, i kap 35, efter att Jakob har träffat Esau och de två har försonats.
- Och Lea föder också den enda dottern,
En liten tillbakablick
Förra kapitlet handlade om det viktiga förhållandet mellan Jakob, något högre i människan och i Herrens Mänskliga, och Laban, något lägre. Vi hade ett par fina diagram förra gången. Jakob frågade om Laban hade frid. Jakob, Laban och Rakel är på väg åt samma håll, har samma mål, och har en gemensam inre kraft som syftar åt rätt håll, det högre:
Jakob och Rakel, Labans dotter, dras mot varandra. Det slutar med en kyss. Strax därefter dras Jakob och Laban mot varandra. Det slutar med en kyss. Kyssen be-‐ skriver en inre samhörighet.
I sökandet är Jakob på väg mot Rakel, men först måste Lea-‐tillståndet klaras av. Jakob söker Rakel, men Laban pekar på Lea. Jakob är en längtan i männi-‐ skan/Herren som vill nå det andliga/Gudomliga. Men människan och det yttre, icke förhärligade i Herren, dröjer sig kvar i något lägre – som dock har en del godhet i sig.
Utmaningen är att det högre ska segra, men det kan det bara göra om det lägre ger med sig. Där är vi människor. Långsamt, steg för steg, ger vi upp något som är lägre och accepterar att något högre träder in i stället. Från början hålls ”böjelsen för det utvärtes sanna inte så kär, eftersom den står längre bort från det Gudom-‐ liga.” AC # 3855
Det handlar läsningen om från kap 30. Så här såg det andra diagrammet ut förra gången:
Fyra steg
De fyra första sönerna, ’Ruben’, ’Simeon’, ’Levi’ och ’Juda’ är en översiktlig be-skrivning av vägen och målet, mycket förenklat.
- ”Med födelsen av Jakobs fyra söner från Lea beskrivs i den högsta meningen uppstigandet från det utvärtes sanna till det invärtes goda.”
AC # 3759
Här finns också en koppling till den berömda stegen. Ha kvar den bilden i tankar-‐ na i fortsättningen. Den kan man hänga upp många detaljer på. Kom ihåg att äng-‐ larna först klättrade nerifrån och upp, sedan uppifrån och ner.
- ”Detta är även det uppstigande som betecknas med den på jorden stående ste-‐ gen som syntes för Jakob i sömnen och vars övre del räckte till himlen, och på vilken Guds änglar steg upp och steg ned, och över vilken Jehovah eller Herren stod. … Därefter följer nedstigandet, ty människan kan inte nedstiga, om hon inte först uppstigit. Men nedstigandet är inte något annat än att från det goda skåda det sanna, liksom att från ett berg, till vilket människan strävat upp, skåda tingen som ligger nedanför.”
AC # 3882
Om man vill kan man jämföra de fyra första sönerna, ”raka vägen”, med de sex skapelsedagarna som ledde fram till den himmelska människan, den Fornäldsta kyrkan, där det inte fanns något arvsont. Och de övriga sönerna kan man jämföra med noaberättelsen som handlar om den andliga människan, dvs den som måste kämpa mot sitt arvsonda och ha sanningen som medel för att vända om.
Texten i kap 30
Och så fortsätter vi. Kapitlet börjar med frustration. Rakel ser att hon inte föder. Det högre är frustrerat. I den andliga mognaden måste olika medel tas till. Därför lät Rakel sin tjänstepiga (tjänarinna) ”föda över sina knän”, vers 3. (!) Den bilden betyder att Rakel var i full kontroll, nästan som att det var hon som födde, fast det var någon som stod på ett lägre, andligt sett, plan. Se AC 3915. Bilha föder två sö-‐ ner, Dan och Naftali.
Sedan inser Lea att hon inte längre kan föda. Hon gör samma sak och ger sin tjäns-‐ tepiga till Jakob, och denna föder två söner, Gad och Aser.
Och så kommer vi till den märkliga berättelsen om ”dudaim”, vilket ofta översätts med ”kärleksäpplen”. Det är helt klart att det handlar om kärlek, förening. Men de märkliga omständigheterna gör ju att vi misstänker att det är någon djup, hemlig innebörd i detta. Leas förstfödde – tron – hittar kärleksäpplen. Rakel tror att de kan hjälpa henne att föda, så hon köpslår med Lea. Rakel köper dudaim och beta-‐ lar med att Lea får ligga med Jakob. Och så sker och Lea får två söner, de sista för hennes del, Issakar och Sebulon.
Där stannar vi, och Rakels två söner, Josef och Benjamin, kommer senare.
Meningen med allt
Det handlar hela tiden om godhet, människokärlek, kärlek till Gud. Kunskap, sanning har inget egenvärde annat än att tjäna nyttan som är att få människan att bli öppna mottagningskärl för den Gudomliga kärleken.
Eftersom vi har vår fria vilja och samtidigt har vänt bort blicken från den Gudomliga ordningen, så tar det tid och ansträngning att vända sig åt rätt håll. Ett ord som används flera gånger är ’bejakande’:
- ”Och hon sade, Se min tjänarinna Bilha” betecknar det bejakande medlet, som ligger mellan det naturliga sanna och det inre sanna.”
AC # 3913:1 - ”När bejakandet sker, då är människan i pånyttfödelsens början. Det goda verkar invärtes från, och åstadkommer bejakandet. Detta goda kan inte flyta in i förnekelsen, inte ens i tvivlet, innan detta förvandlas till ett bejakande.”
AC # 3913:5 - ”Med hjälp av det bejakande medlet finns en möjlighet till förbindelse” [mellan det högre och det lägre].
AC #3914 - ”Bejakandet av det sanna och goda är det allra första när tron och människo-kärleken tar sin börjar hos människan.”
AC #3923:8 - ”Tjänstepiga betecknar, nämligen det bejakande medlet som tjänar till den utvärtes människans förbindelse med den invärtes.”
AC #3931
Enkelt uttryckt så handlar alla sönerna om just detta – som jag sa tidigare – att vi måste ändra på vårt sätt att tänka och handla på, och att det tar tid och är besvärligt.