Nykyrkliga gudstjänster

Religionslagarna tillät ingen offentlig verksamhet för de s k friförsamlingarna, men det pågick gudstjänstverksamhet i slutna sällskap.

Så skriver exempelvis Tafel i sin rapport:

”Under de första fyra veckorna hörde jag intet [om] det närvarande nykyrksällskapet i Stockholm. Ingen tycktes veta något derom. Men sista lördagen lärde jag känna deras mötesplats och deltog om söndagen i deras gudstjenst. Efter denna stannade jag en stund och förklarade ämnet för min mission. Några dagar derefter fick jag besök i hotellet af sällskapets ledare, hr T.”

Förbudet mot att organisera sig och verka öppet gjorde att de nykyrkliga inte alltid kände till varandras verksamhet. I ett brev daterat den 8 november 1868 skriver Tafel:

Nya Kyrkans … ledamöter äro så spridda, att de på många orter och ställen knapt veta om hvarandra. … Blott på två ställen äro, så vidt man vet, nykyrkvänner förenade till gemenskap. Det ena är i Kristianstad, der ett sällskap bildat sig till utgifvande af Swedenborgs skrifter i Svensk öfversättning och dertill fått bidrag från England samt äfven något från Amerika, men behöfver än mer understöd om dess verksamhet skall kunna fortsättas. Det andra är i Stockholm, hvarest en liten församling af något mer än 20 personer hålla gemensam gudstjenst hos en Hr T., som är dess ledare och tar emot dem i sina rum, der äfven en boksamling till utlåning förvaras. Med honom är jag nu personligen bekant och har de tre sista söndagarne deltagit i deras andaktsöfningar efter den lilla liturgi, som de åt sig upprättadt. De hafva flera förträffliga predikosamlingar och bland dem en av D:r Beyer. … Jag har blifvit förvånad öfver den stora nykyrklitteraturen i Sverige. Den är lika stor som den tyska och fullt ut så vigtig.

De nykyrkliga gudstjänster som Tafel med viss svårighet lyckades hitta hade hållits regelbundet i Stockholm sedan 1866. Under Oscar Tybonis ledning brukade mellan tio och femton personer samlas i hans hem, alltså inte offentligt.

Nykyrklig bokutgivning

Trots att det förelåg hinder för en offentlig gudstjänstverksamhet, var det en sjudande aktivitet inom den nykyrkliga rörelsen i Sverige som vi har sett med olika sällskap, kontakter med utlandet, privata samlingar och sist men inte minst en livlig utgivningsverksamhet.

Utgivningen skedde under mitten av århundradet på tre olika platser i landet, hos Deleen i Stockholm, Sevén i Kristianstad och Södergren i Växjö. 1891 fick förlagsverksamheten en ny organisationsform, då Nykyrkliga Bokförlaget bildades i Stockholm. Man höll till på Sergelgatan 4, innan man 1908 flyttade till Kammakargatan 50.

År 1869 hade Södergren i Växjö följande böcker till försäljning:

Kort Framställning af läran för Nya Församlingen
Nya Jerusalems Lära om Herren
Nya Jerusalems Lära om Tron
Nya Jerusalems Lära om Kärleken
Nya Jerusalems Lära om den Treenige Guden
Lefvernesläran för nya Jerusalem enligt Tio Guds buds föreskrifter
Den sanna Christna Religionen
Kronan eller Bihang till dito
Om Himmelen och dess Underbara ting, samt om helvetet
Änglavisheten om den Gudomliga Kärleken och Gudomliga Visheten
Änglavisheten om den Gudomliga Försynen
Den uppenbarade Uppenbarelseboken
Arcana Cœlestia, d.ä. Himmelska Lönnligheter, 4 band
Vishetens njutningar af Äktenskaps-Kärleken. Hvarefter följer dårskapens välluster af den otugtiga kärleken
Om Själens och kroppens gemenskap
Om Inflytelse, samt Om Själens och kroppens gemenskap
Om hvita Hästen
Om yttersta Domen och om det förstörda Babylon
Hieroglyphisk Clav till Andeliga och Naturliga Hemligheter
Om Jordkloten i vår Solverld som kallas Planeter

Därtill finns en lista på nykyrklig sidolitteratur omfattande ett trettiotal titlar.
Samma år erbjuder Sällskapet i Kristianstad följande böcker:

Arcana Cœlestia, 6 band
Uppenbarelseboken till dess andeliga mening
Änglavisheten i hänsyn till den Gudomliga Kärleken och Visheten
De symboliska böckerna i förhållande till den H. Skrift (Kort Framställning. Red.)
Läran om den H. Skrift
Läran om Herren

Därtill finns sidolitteratur omfattande åtta titlar.

År 1885 kunde man från Deléens bokhandel på Stora Nygatan 12 i Stockholm köpa följande titlar:

Himmelska Hemligheter, 7 band
Himmel och Helvete
Läran om kärleken
Inflytelsen
Hwita hästen
Jordkloten och deras innewånare
Det nya Jerusalem och dess Himmelska lära
Förebildningar och Motsvarigheter
Yttersta domen samt fortsättning deraf
Läran om Herren
Läran om den Heliga Skrift
Lefvernesläran enl. de Tio Buden
Läran om Tron
Den Guddomliga Kärleken och Wisheten
Den Guddomliga Försynen
Den afslöjade uppenbarelsen
Kort Framställning af Nya Kyrkans lära
Själens förbindelse med kroppen
Sanna Kristna Religionen
Bihang (Kronan) till S.K.R.

Jämsides med översättningsarbetet, utgivningen och spridandet av dessa böcker organiserades den boksamling som växte fram i ett nykyrkligt lånebibliotek. Det grundades 1866 av Oscar Tyboni och prof. Cronhamn.

1873 års Dissenterlag

Nya Kyrkan hade verkat i Sverige i över hundra år men under hela denna tid utan möjligheter att vare sig öppet annonsera möten och gudstjänster, eller att samla medlemmar som stod fria från anslutning till något annat trossamfund. 1873 ändrades förutsättningarna väsentligt.

Lagstiftningen kring religionsutövningen i Sverige har varit mycket sträng. 1686 års kyrkolag gjorde Sverige till ett alltigenom lutherskt land. Det var helt enkelt förbjudet att bekänna sig till någon annan tro. 1726 skärptes lagen ytterligare för att försöka stoppa människor från att ha privata religiösa sammankomster, s k konventiklar. Den lagen (Konventikelplakatet) upphävdes 1858, så när Tyboni och hans vänner fr o m 1866 träffades i hans hem och hade gudstjänster, så var det ett första steg i att utnyttja den ökade friheten.

Men det var först i och med att Dissenterlagen antogs år 1873 som vägen öppnades för statserkända kyrkobildningar utanför den svenska, lutherska statskyrkan. Innebörden av lagen var att staten gav godkännande att lämna statskyrkan och att gå in i ett fristående, av staten godkänt, samfund.

Det var i och med denna lagändring som såväl bildandet av ett nykyrkligt samfund som planerna på att bygga ett nykyrkligt ”tempel” tog sin början.