4 juni, 2011

Nytt liv i församlingen

Förutom att Nya Kyrkan tog sin rättmätiga plats i det allmänna medvetandet och nu hade ett ansikte utåt betydde kyrkobygget en alldeles fantastisk förbättring av förutsättningarna för verksamheten. Självklart blev gudstjänstlivet ett helt annat – inramat av en sakral, betydelsemättad miljö som stimulerade till andakt, inlevelse och innerlig tillbedjan.

Dessutom ökade möjligheterna för andra aktiviteter. Vi citerar från Församlingsbladet angående en luciafest, en julfest och så från det första firandet av Nya Kyrkans dag i det nya templet.

Luciafest

När man hör hur Församlingsbladet rapporterar, kan man verkligen känna hur stolta församlingens medlemmar var över den nya byggnaden:

Måndagen den 12 december [1927] hade Syföreningen anordnat ett samkväm kl. 1/2 8 å lilla Swedenborgssalen. Eftersom följande dag var Luciadagen, hade det beretts en liten överraskning. Kaffebordet var prytt med lingonris och brinnande ljus och ett litet julgransljus vid varje kopp. Det elektriska ljuset släcktes, och in tågade en luciabrud med krona, framträdd av små vitklädda flickor med lingonkransar i håret och två små stjärngossar, som buro julens stjärna. Barnen sjöngo några julsånger och en liten flicka sjöng solo, och sedan kaffet druckits, blev det flera sånger både av Lucia och andra förmågor. De närvarande – omkring trettio personer med barnen – voro mycket belåtna med sin afton. Efteråt hade Syföreningen sammanträde.

Julfester

Här talas om både den stora och den lilla Swedenborgssalen. Med den stora salen menar man lokalen under kyrksalen, den som ovan benämndes kryptan, då grundstenen lades, och som idag kallas Stjärnsalen eller församlingssalen. Med den lilla salen menar man biblioteket en trappa upp, som idag kallas Bokrummet. I Församlingsbladet berättas följande om den första julfesten i egna lokaler:

Torsdagen den 29 december [1927] kl. 7 e. m. firade Nya Kyrkans Svenska församling i Stockholm … en anslående julfest, som besöktes av ett åttiotal personer. Både stora och lilla Swedenborgssalen hade tagits i anspråk för festen, vilken utom sång och musik, deklamation, dans kring julgranen och övriga förströelser även bjöd på filmförevisning, till barnens såväl som de äldres förnöjelse. Serveringen av kaffe ägde rum i lilla salen, då däremot frukt och läskedrycker kunde erhållas i den större. Bland barnen utdelades diverse leksaker av en jultomte. Överblivna kakor och karameller försåldes till den högstbjudande, och alla voro så belåtna med festen, att man beslöt sig att anordna ännu en fest såsom avslutning på julen. Denna andra fest var om möjligt ännu mera lyckad och firades söndagen den 15 januari kl. 6 e. m. endast i stora Swedenborgssalen. Dekorationerna från den förra festen voro kvar liksom julgranen, trots att den på grund av värmen börjat fälla barren ganska avsevärt. Flera angenäma överraskningar bjödos på under kvällen, och barnen voro överförtjusta icke minst då tvenne tomtar, den ene med gotter och den andra med ballonger gjorde sitt inträde. Buffé hade denna gång anordnats, och inbringade denna jämte entréavgifter och församlingen av en del skänkta och tillverkade saker ett ganska avsevärt belopp, vilket oavkortat kommer Syföreningens Sjuk- och nödhjälpskassa tillgodo. Ett lotteri tillförde också en icke föraktlig summa, och då alla lotterna redan samma kväll kunde försäljas ägde dragningen rum omedelbart. Dessa båda fester, som beredde deltagarna så mycken glädje; inbringade till skillnad från föregående års fester ett betydligt överskott, som sedermera kommer de behövande inom församlingen till godo. Alla verkliga vänner till församlingen känna helt visst stor tillfredsställelse med att få hjälpa upp församlingens inkomster i stället för att åsamka den mer eller mindre kännbara förluster. Tvenne filmrullar visades också för publiken, som säkert fick dubbel valuta för den lilla inträdesavgiften bestående av 50 öre.

Nya Kyrkans dag

Åtminstone två år i rad hade man inte haft något firande av Nya Kyrkans dag. År 1926 åkte pastor Rundström i väg på sin amerikaresa redan i maj, och år 1927 – byggåret – hade man inte heller något firande, eftersom pastor Rundström med hustru gav sig ut på en längre missionsresa. Pingstdagens gudstjänst det året blev därför också den sista över huvud taget i Lantbruksakademiens lokaler, eftersom den därefter följande gudstjänsten ju skulle bli invigningen av det nya templet. År 1928 kunde man därför påbörja en ny tradition. Församlingsbladet rapporterar:

I huvudstaden firades i år Nya Kyrkans dag för första gången i det nya templet vid Tegnérlunden. Då den 19 juni i år [1928] inföll på en vardag, måste gudstjänsten av lätt insedda skäl anordnas på kvällen, och kl. 7 ansågs för lämplig tid. Vid gudstjänsten, under vilken pastor talade över dagens betydelse, utfördes extra för dagen lämpad sång och musik av församlingens organist, musikdirektör fru Alva Sandberg-Norrlander. Efter gudstjänsten följde samkväm med téservering i lilla Swedenborgssalen.