fbpx
4 juni, 2011

Nya försök att komma igång

1911 fick Nya Kyrkans Svenska församling i Göteborg statserkännande. Manbys organisation hade därmed två statserkända församlingar och man beslutade att bilda en övergripande organisation i likhet med kyrkorna i England (Conference) och i Amerika (Convention). 1912 bildades därför «Generalförsamlingen» för Nya Kyrkans Svenska församlingar.

Bl a denna bakgrund kan ha att göra med att det blev en större aktivitet kring byggplanerna 1912. I Nya Kyrkans Tidning hade Manby ett skarpt upprop:

Upprop

Alltifrån den Nykyrkliga rörelsens första offentliga framträdande här i vårt land för mer än 37 år sedan har det varit en önskan, att vi skulle få ett eget Gudshus. Och enstaka ansatser ha gjorts för att förverkliga denna önskan.

Den allra första fråga, undertecknad, tidigt på våren 1875, yttrade sig i, var angående förvärfvandet af Swedenborgs stora tomt, med sina få men ingalunda värdelösa åbyggnader (Lusthuset och hans egen bostad bland dem), vid Hornsgatan. Nu resa sig där tre palats, oaktadt en icke obetydlig tomtremsa afsöndrats för gatuutvidgningen. Och hela den egendomen stod oss till buds för omkr. 25.000 kr. Men den bland oss, som kunde försträcka penningarna, vågade till sist icke. Ty man må väl minnas, att Söder sedan dess tagit ett oanadt uppsving.

Andra planer ha förekommit och ansatser gjorts, men ännu ha vi intet eget Gudshus. ’Hvarföre ha vi det icke redan? Vi äro svenskar, ”ett trögt folk, fullt af hetsigheter”, ett folk, som också gärna tar ur utländingens hand.

Detta har alltid bjudit mig emot. Hvarföre kunna icke vi hjälpa oss själfva, såsom andra göra? Ännu ha vi aldrig slagit ett riktigt karlaslag för att själfva – småfolk och storfolk – lämna de erforderliga medlen till vår tempelbyggnad. En god del af vår tempelfond har kommit utifrån. Sannerligen, nu är det på tiden, att vi, hvar och en anstränga oss. Det är ingen sanning, att vi äro så fattiga, att vi ej mäkta åstadkomma den erforderliga summan, om vi taga oss nära.

Alltså, på denna stora högtidsdag, ”Nya Kyrkans dag”, då tacksamheten mot Herren kräfver af oss, att vi bringa Honom ett offer, som kostar oss något; på denna dag, då vi fira vår kyrkliga organisations myndigblifvande, sedan vår församling här i hufvudstaden lagt bakom sig en kvarts sekel, och hela vår rörelse denna tid i banko – på denna dag vilja vi bringa, en hvar efter råd och lägenhet, men alla ett kännbart offer för att få vår Tempelfond att så svälla ut, att Templet om två år eller föga mera kan stå färdigt.

Det höfves då pastor här på platsen att föregå med godt exempel. Alltså, under första månaden af nästkommande år förbinder jag  mig att lämna till vår Tempelbyggnad

1.000 (Ett tusen) kronor.
Stockholm ”Nya Kyrkans dag” 1912.
Vördsamt
C. J. N. Manby

Märk! Redan samma afton tecknades öfver 5.000 kronor.

Manby lyckades få gehör för saken och Tempelfonden växte på två år från knappt 95.000 kr till knappt 102.000 kr, och man begärde in detaljerade förslag från tre arkitekter, bl a Nils Erland Heurlin, som var den som slutligen fick uppdraget att rita Minneskyrkan.