Grundstenen läggs
Inte långt efter Rundströms hemkomst från den framgångsrika resan kunde bygget som redan pågått ett halvår markeras på ett högtidligt sätt. Söndagen den 14 november firade man gudstjänst med pastor Rundström som vanligt i Lantbruksakademiens stora sal på Mäster Samuelsgatan 47. Därefter begav man sig till Tegnérlunden och platsen för bygget.
Källarplanet var färdigbyggt, och det egentliga templet skulle nu börja byggas. Klockan kvart över ett lades under högtidliga former grundstenen för detta nykyrkliga tempel. Ett 70-tal församlingsmedlemmar och andra intresserade samlades i byggnadens nedre del, i det som vi idag kallar Stjärnsalen, men som då gick under benämningen ”kryptan”. Där följde något som hos de allra flesta idag helt har fallit i glömskans mörker, men som med denna skrift åter lyfts fram i ljuset:
Det var en historisk dag. Om man vill kan man blicka tillbaka till Emanuel Swedenborgs egna dagar, eller åtminstone till 1874, då Sällskapet Nya Kyrkans Bekännare bildades och därmed drömmen om en egen kyrkobyggnad kom till. Det var också en dag som blickade in i framtiden. De människor som fanns med på denna dag önskade alla i sina hjärtan att Nya Kyrkan skulle spridas över världen. Man kände ett behov av att på ett påtagligt och för lång tid framöver bestående sätt rista in på historiens blad vad som skedde detta år. Efter den inledande ceremonien med läsningar och psalmsång förklarade pastor Rundström högtidligt:
För eftervärlden nedlägges i detta dokumentskrin, vilket sedan kommer att igenlödas hermetiskt, följande: En Bibel, ett exemplar av Swedenborgs senaste verk Sanna Kristna Religionen, Nya Kyrkans Svenska församlings Liturgi och Psalmbok, de två senaste exemplaren av Församlingsbladet, det officiella organet för Nya Kyrkans Svenska församlingar, New Church Messenger jämte dagens nummer av Svenska Dagbladet samt alla nu i Sverige präglade myntslag och dessutom följande dokument rörande kyrkans tillkomst:
År 1926 den 14 november i Konung Gustaf V:s nittonde regeringsår lades grundstenen till denna tempelbyggnad, som uppfördes efter beslut av Nya Kyrkans Svenska församling i Stockholm den 4 januari detta år, då David Rundström var pastor i församlingen, ingenjören Johan Swartz församlingsföreståndare, kammarrättsrevisorn Robert Sangberg, skattmästare och e.o. hovrättsnotarie Erik Lundström, sekreterare i församlingens kyrkoråd, vars övriga ledamöter voro grosshandlare Gustaf Hedbäck och f.d. skolföreståndarinnan fröken Emy Åström. Byggnaden är ritad av arkitekten Nils Erland Heurlin och skall uppföras av byggmästare Albert Persson, bägge i Stockholm. Dess tillkomst har möjliggjorts genom gåvor och frivilliga bidrag, det största å 125.000 kronor av framlidna Georgine Nordenskjöld, född Kennedy. Byggnadskostnaderna belöper sig till omkring 530.000 kronor oberäknat värdet av tomten, taxerad till 83.000 kronor År och dag som förr skrivet står.
Nya Kyrkans Svenska församling i Stockholm.
Dess Kyrkoråd:
D. Rundström.
J. Swartz. Robert Sangberg. Erik Lundström
Gust. Hedbäck _ _ _ _ _ _ *
Det sparades ingen möda på att förrätta denna ceremoni med största allvar, med det bästa hantverkskunnandet och med en övertygelse om att de nedlagda tingen skulle hållas intakta intill dess de påträffades någon gång i en avlägsen framtid. Skrinet var av zinkplåt och löddes igen enligt konstens alla regler. Därefter lades skrinet ”av pastorn i en … i cement gjuten fyrkantig fördjupning, belägen intill den betongpelare, som står invid reservtrappan, som leder upp från kryptan till kyrkan.” Efter det fortsatte det gedigna arbetet på att föreviga detta ögonblick, när en betongplatta med två ingjutna järnringar placerades över fördjupningen.
Efter att pastor Rundström tre gånger slagit på betongplattan och läst ur Skriften var det dags för en av kyrkobyggnadens murare att täta alla fogar runt plattan. Församlingsbladets redaktör avslutar sin redogörelse med dessa ord: ”En gång när alla äro borta och ingen minns eller ens hört talas om att vi funnits till, skall kanske detta skrin grävas fram eller rättare sprängas fram i dagens ljus, och då bära vittne om vad den nu levande generationen uträttat för Nya Kyrkan.”
Så var bygget av själva templet högtidligen invigt och arbetet löpte på enligt plan fram till dess att det var dags för invigning tio månader senare. I februari 1927 rapporteras:
Kyrkobyggnaden i Stockholm har nu fortskridit så långt, att sedan början av februari befinner sig under tak, taklagsfest firades nämligen i början av januari … Värmepannorna äro redan inmonterade av A.-B. Installatör i Stockholm … ASEA verkställer alla elektriska anläggningar … Inredningen av lägenheterna pågår med raska steg, och de allra flesta äro redan uthyrda.
Och i ämbetsberättelsen för 1926 skriver pastorn: ”Arbetet på byggnaden har fortskridit så långt, att det yttre av densamma i det närmaste var slutfört vid årets slut, alltså 1926.” Ett knappt halvår senare meddelas att ”Swedenborgs minneskyrka närmar sig allt mer sin fullbordan; att kryptan inunder kyrkan är utom inredningen i det närmaste färdig; att valven i kyrkan hålla just på att konstrueras. Marmortrapporna äro inlagda och rummen i bostadsvåningarna målade och tapetserade; och att hyresgästerna redan börja flytta in.”
Vi får veta att bygget försenades dels p g a behovet av omfattande sprängningsarbeten, dels av byggnadsnämndens kommentar att man ”önskade en mera imponerande byggnad på denna framträdande plats, en av de vackraste och högst belägna i Stockholm.” Av de ritningar som finns i församlingens arkiv finns det inget som tyder på att det skulle ha skett någon radikal förändring i utformningen av kyrkans fasad eller något annat efter denna kommentar.