Vi inleder läsningen av en ny bok – Emanuel Swedenborgs Läran om tron. Denna första gång läser vi ## 1–24, där Swedenborg beskriver tron som ett inre erkännande av det sanna: vi tror något därför att vi ser att det är sant – inte för att någon annan sagt det. Här möter vi också tanken att en sådan tro bara är möjlig hos den som har människokärlek; tro och kärlek hör samman som lungor och hjärta.