Vad är sanning? – En etisk reflektion

Sanning existerar på flera plan. Det lägsta är det vi uppfattar med våra sinnen. Gräset är grönt. Nästa nivå är den etiska eller moraliska. Man ska inte tränga sig före i kön.

Det högsta är den religiösa sanningen. Den som lever efter Guds bud kommer till himlen är en sådan sanning. Ju mer människor kan vara överens om vad ett rimligt beteende är, desto bättre fungerar samhället.

Nyckelpunkter

• Sanning finns på olika nivåer
• Etiskt och moraliska sanningar handlar om samhällsgemenskapen
• Religiösa sanningar handlar om föreställningar bortom den synliga världen
• Sanning är till för att skapa en väl fungerande värld

Vad menas med sanning?

Sanning kan förstås som det som stämmer överens med verkligheten. Varje individ hänvisar till det hon eller han håller för sant för att förklara sitt beteende. Ibland handlar det om enkla påståenden om vardagen. Ofta blir sanningsfrågan tydlig först i en konflikt, när två olika påståenden ställs mot varandra. Ju mer människor kan enas om vad ett rimligt beteende är, desto bättre fungerar samhället.

De flesta människor förhåller sig till sanning på en etisk och moralisk nivå. När religiösa sanningar förs in i samtalet kan skillnaderna mellan uppfattningar bli större, eftersom inte alla delar en religiös eller andlig världsbild. Vad som uppfattas som sant tolkas dessutom olika beroende på religiösa, filosofiska och kulturella sammanhang.

Hur definieras sanning i Bibeln?

I Bibeln definieras sanning som det verktyg som människan använder när hon söker sig fram till Guds rike. Swedenborg säger så här: ”En förbindelse mellan Gud och människa uppnås med hjälp av de sanningar som ingår i tron och kallas bud.” De Tio budorden är sanningar och en sammanfattning av alla sanningar som finns i Ordet. Swedenborg säger att det finns ett oändligt antal sanningar, eller mer begripligt så här: ”Det finns lika många Gudomliga sanningar som det finns verser i Bibeln.”

Genom hela Bibeln förekommer undervisning. Moses och profeterna undervisar, dvs uttalar sanningar som människan ska följa. ”Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda.” Jesus undervisar, apostlarna undervisar. Det kan sammanfattas med Jesu ord: ”Jag är vägen, sanningen och livet.”

Vad är relationen mellan sanning och etik?

Etiken försöker formulera vad som är rätt beteende i en grupp eller ett samhälle, och alla förväntas acceptera det etiska påståendet. ”Alla människor har lika stort värde” är ett etiskt påstående och det förväntas att alla tänker så om sin medmänniska. Ålder, kön, ras, social ställning m m ska inte påverka hur människor beter sig mot varandra. Detta etiska påstående kan vi kalla en sanning. Men om vi vänder på det, så är det inte säkert att det är en sanning, inte för alla i alla fall. Det förekommer diskriminering när det gäller alla kategorier som just nämnts. Den som diskriminerar ställer sig alltså inte bakom att det är en sanning. Här se vi hur sanning och etik samspelar men inte är samma sak.

Människor har i alla tider formulerat etiska normer för hur ett samhälle ska se ut. Normerna hämtar inspiration från olika håll, från erfarenheten, från religion, från konst och litteratur, från politik osv. Alla försök att formulera en etik utgår från viljan att samhället ska fungera väl och att det ska råda rättvisa och välvilja. Bland dem som ser det som sin uppgift att hitta fungerande etiska normer finns både religiösa och icke-religiösa tänkare. Filosofer har i alla tider sysslat med detta. Och så har även religioner gjort. Sokrates sa bl a ”Känn dig själv” och menade att man därigenom förstår hur man ska bete sig mot sin medmänniska. Det är väldigt likt den gyllene regeln i Nya Testamentet, ”Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det ska ni göra mot dem.”

När etiken formuleras utgår den alltså från olika förutsättningar eller premisser, som kan kallas sanningar. Beroende på utgångspunkt ser dessa sanningar olika ut. Därför är världen full av variationer i levnads- och tänkesätt. När olika system möts omprövas premisserna, och de etiska normerna kan formuleras på nytt.

Hur påverkar sanning våra handlingar?

Sanningen påverkar hur vi lever genom att den ligger bakom våra levnadsregler, vår etik. Oavsett om etiken är religiös eller icke-religiös finns samvetet: en inre känsla för om vi gör rätt eller fel, följer reglerna eller bryter mot dem. I ett religiöst sammanhang finns dessutom en gudsbild som påverkar hur samvetet reagerar i olika situationer. Swedenborg uttrycker det så här: ”Samvetet är Guds närvaro i människan, och ju mer människan vill det goda, desto större är Guds närvaro.”

Avsiten med sanningen är att tydliggöra det önskvärda beteendet. I ett religiöst sammanhang definierar den en god och en ond kraft och blir därmed ett gudomligt redskap för att välja rätt väg. Ur det perspektivet är sanningen något verkligt som strömmar ut från Gud, ett ljus som människan tar emot. Swedenborg skriver att Jesus Kristus kallas Ordet eftersom Ordet, Bibeln, är Gudomlig sanning och han själv är denna Gudomliga sanning. I Himmel och helvete heter det: ”Det Gudomligt sanna strömmar in i himlen från Guds kärlek.” Sanningen påverkar hela människan och hjälper henne att se vad som är rätt, till exempel ärlighet och omsorg i arbetet.

Men sanningen är inte endast till för att förstås. I swedenborgsk mening får den liv först när den förenas med godhet och blir till nyttiga handlingar. Sanningen visar vägen, kärleken vill gå den och nyttan är själva målet. Därför räcker inte frågan ”Har jag hittat sanningen?” Den behöver följas av: För den människan närmre Herren, gör henne mer villig att älska nästan och leder den till något gott?

Är sanningen relativ eller absolut?

Sanningen är både relativ och absolut. Med en religiös utgångspunkt är sanningen som gudomlig kraft absolut och bortom vårt förstånd. Swedenborg jämför det gudomligt goda och det gudomligt sanna som utgår från Gud med värmen och ljuset som utgår från den fysiska solen. Det är något absolut som människan inte kan göra något åt utan bara låta komma till nytta, både den gudomliga och den fysiska solen. Samtidigt blir vår förståelse och tillämpning av sanningen relativ när människor diskuterar den och använder den för beslut i det verkliga livet. Då blir sammanhanget avgörande.

Sammanfattning

• Sanningen är en osynlig, gudomlig kraft som verkar in i skapelsen och människans sinne.
• Sanningen är också relativ och ser olika ut beroende på sammanhang och kontext.
• Sanningen i Bibeln är undervisning för människans andliga mognad
• Sanningen är påståenden som hjälper till att formulera den etik som ska styra människors
  beteende.
• Sanningen påverkar våra handlingar eftersom den ligger bakom våra föreställningar om etik
  och moral.

Vanliga frågor och svar

Vad är sanning?

Sanning är uppfattningar grundade på vad yttre och inre sinnen uppfattar som verklighet.

Vad säger Bibeln om sanning?

Bibeln beskriver Gud som ursprunget till all sanning, och sanningen är som ett ljus som upplyser människans sinne och leder henne rätt. Jesus beskrivs som ”vägen, sanningen och livet.”

Är sanningen absolut eller relativ?

Som gudomlig kraft är sanningen absolut. Människans förståelse och tillämpning av den är däremot beroende av perspektiv och sammanhang.

Hur är sanning kopplad till etik?

Sanning är en grund för etiken, som formulerar moraliska regler. Etiska system ser olika ut, och därför är sanning och etik inte samma sak, även om de till stor del överlappar varandra.

Varför är frågan om sanning viktig?

Sanningen är viktig eftersom den hjälper oss att förstå verkligheten, både den fysiska världen och människans handlande i den.

Hur påverkar sanning våra handlingar?

När vi förstår vad som är sant eller falskt kan vi fatta bättre beslut och främja ärlighet, integritet och rättvisa.

Hur tolkas sanning inom olika kulturer?

Kulturer och religioner har olika synsätt på vad sanning är och hur den ska påverka moral och livsval.