Hur firar man jul inom kristendomen?

Hur firar man jul inom kristendomen?

Julen är en av kristendomens viktigaste högtider och firas till minne av Jesu födelse. För kristna handlar julen därför framför allt om att uppmärksamma att Gud ville komma nära människan genom att uppenbara sig genom Jesus Kristus. Julfirandet kan se olika ut mellan kyrkor, länder och familjer, men gudstjänster, bön, julberättelsen och gemenskap finns överallt. I Swedenborgskyrkan har julen också en djupare andlig innebörd, där Jesu födelse är en representation av hur det gudomliga föds och gradvis växer inom den människa som vill ta vara på Guds gåvor till människosläktet.

Nyckelpunkter

  • Hur julen firas i kristna kyrkor
  • Julens gudstjänster och traditioner
  • Julberättelsen om Jesu födelse
  • Julens symboler och deras betydelse
  • Hur julen förstås inom Swedenborgskyrkan
  • Skillnader mellan kristet och sekulärt julfirande

Julen i den kristna kyrkan

Julen firas på olika sätt inom kristendomen, men i centrum står berättelsen om Jesu födelse. I kyrkor runt om i världen samlas människor till gudstjänster, sjunger julsånger och lyssnar till texter ur Bibeln som berättar om Jesu födelse.

Julafton är en viktig dag för många kristna, även om själva juldagen, den 25 december, är den dag som traditionellt är julens högtidsdag. I många kyrkor hålls särskilda midnattsmässor, julottor och juldagsgudstjänster. Bön, psalmsång och bibelläsning är vanliga inslag.

Julen är samtidigt en högtid för gemenskap. Familj, vänner och församling samlas för att dela måltider och tid med varandra. För många kristna är det en möjlighet att påminna sig om vikten av kärlek, givmildhet och omtanke om andra.

Julberättelsen och Jesu födelse

En central del av det kristna julfirandet är berättelsen om Jesu födelse. I Lukasevangeliet berättas hur Maria och Josef reser till Betlehem, där Jesus föds och läggs i en krubba. Herdar får höra om födelsen av änglar och på deras uppmaning söker de upp det nyfödda barnet. Josef och Maria reser sedan till Jerusalem och bär fram Jesusbarnet i templet enligt den tidens seder. 

De tre vise männen är ytterligare en väsentlig del av julens berättelser. I Matteusevangeliet kommer de från öster och följer en stjärna för att finna Jesus. De ger honom guld, rökelse och myrra. På sin resa hade de vise männen först kommit till Jerusalem där de träffade kung Herodes, som blev förskräckt och smidde planer på att döda Jesusbarnet. Efter att ha funnit Jesus i Betlehem blev de vise männen därför varnade och tog en annan väg hem. För att skydda Jesusbarnet från Herodes flydde Josef och Maria till Egypten. 

Det är två berättelser som är väldigt olika till innehållet. Traditionellt har därför Lukastexten med herdarna förknippats med firandet 25 december, medan Matteustexten med de vise männen hör till Trettondagen, alltså 6 januari, 13 dagar efter 25 december. Juldagen dominerar som högtidsdag i de katolska och lutherska kyrkorna, medan Trettondagen – också kallad Epifania – dominerar inom den ortodoxa kyrkan. 

Julevangeliet har blivit en självklar del av julen och berättas och gestaltas på många olika sätt under julens gudstjänster. Julkrubbor används också i många kyrkor för att gestalta händelsen. Swedenborgskyrkan har en tradition med jultablåer, alltså ett sceniskt uppvisande av de viktigaste delarna av julevangeliet. Vuxna och tillräckligt gamla barn spelar Maria och Josef, ängeln Gabriel, herdar, de vise männen osv samtidigt som texten läses.

Det är också viktigt att skilja mellan frågan hur julen firas och frågan varför julen firas. Julens kristna innebörd handlar om Jesu födelse och vad denna händelse betyder för den kristna tron. Den senare frågan handlar därför som en fördjupning av julens religiösa betydelse.

Julens symboler och traditioner

Många av dagens jultraditioner har både kristna och kulturella inslag. Julkrubban är en tydlig kristen symbol som påminner om Jesu födelse. Även julstjärnan har en koppling till den bibliska berättelsen om de vise männen som leddes av stjärnan till  Betlehem.

Julsånger och psalmer är en annan viktig del av det kristna julfirandet. Temat är Jesu födelse,  hoppet om frälsning, herdarnas lovprisning, de vise männens långa resa osv. På musikens område finns väldigt mycket skrivet, både populärt och inom konstmusiken, som har julen som tema. Kyrkorna drar stora skaror till dessa evenemang. Bland de mest kända kan nämnas J S Bachs juloratorium och G F Händels Messias. 

Ljus är också en återkommande symbol under julen och kan förknippas med Jesus som världens ljus.

Samtidigt är många svenska jultraditioner inte specifikt religiösa. Julgran, julklappar, julmat och tomten har utvecklats genom en blandning av äldre traditioner och modern julkultur. Därför kan julen firas av människor som inte själva är kristna, samtidigt som traditionerna har en tydlig plats även i kristna familjer.

För kristna kan de kulturella traditionerna kombineras med julens religiösa innehåll. En familj kan exempelvis äta julmiddag och dela ut julklappar samtidigt som man läser julevangeliet eller ber tillsammans. 

Om det finns två tidpunkter för julfirandet, juldagen och Trettondagen, så finns en ännu större variation när det gäller utdelandet av presenter, med eller utan tomte. Den kommersielle tomten som har slagit igenom stort är av ett relativt sent datum. Den ursvenska tomten ska ha gråa kläder, inte röda. Vanligt i Sverige ända in på 1900-talet var att det var en – elak – bock som kom med presenter. Elsa Beskow har en fin teckning av en sådan i barnboken Petter och Lottas jul. I många länder kommer tomten, St Nicolaus, ned genom skorstenen och lägger gåvorna i en strumpa. I Nederländerna kommer Sinterklaas på en båt från Spanien 5-6 december. Barnen ställer ut sina skor som på morgonen är fyllda med godis och presenter. I Tjeckien kommer ett litet barn som heter Ježíšek (Jesusbarnet) och lämnar presenter under granen. Det händer när familjen sitter och äter julaftonsmiddagen, så därför har ingen sett Ježíšek. 

Luciahögtiden, där temat ljus givetvis är mycket starkt, ligger nära jul men har inte direkt med julen att göra, även om flera sånger som sjungs vid luciafirandet anspelar på julen. Exempel är både stjärngossarna och staffansvisorna som har att göra med de vise männen. 

Julen ur ett Swedenborgskt perspektiv

Inom Swedenborgskyrkan finns en stark betoning på julens inre och andliga betydelse. Jesu födelse kan förstås som mer än en historisk händelse – den kan också ses som en bild av hur det gudomliga föds inom människan.

Jesus representerar den Gudomliga sanningen som kommer till världen. Julberättelsen kan därför på ett symboliskt plan beskriva hur något nytt börjar växa inom människan, när det finns en vilja att lyssna på sanningen. Även herdarna har med sanning att göra. En präst kallas herde – pastor är latin och betyder herde – och herden leder flocken genom att undervisa om de Gudomliga sanningarna i Bibeln. De vise männen anknyter också till sanningar. De var hedningar som följde den andliga kunskap de hade i sina heliga skrifter. När de hittade fram till Jesus symboliserar det att de kunde fördjupa sin kunskap. Ytterligare en tanke är att den Gudomliga sanningen kommer ur den Gudomliga kärleken, som kallas ”Fadern” i Nya testamentet. Jesus säger: ”Jag har utgått från Fadern, som älskar er, och jag har kommit till världen.” Johannes 16:27-28 Och Swedenborg säger så här: ”Gud kom ner till jorden som den Gudomliga sanningen, men det skedde utan att skilja den från det Gudomligt goda. Det förstår man av det som sägs om hur Herren kom till, nämligen att ”den Högstes kraft vilade över Maria” (Lukas 1:35). ’Den Högstes kraft’ betyder det Gudomligt goda”. 

Betlehem och krubban kan i denna tolkning förstås som en bild för människans inre längtan efter att förstå livet, att få ett ljus som leder framåt. Hon längtar också efter Guds kärlek. Det hebreiska namnet Betlehem betyder Brödets hus, och brödet syftar på den Gudomliga kärleken. Jesus säger ju: ”Jag är livets bröd” och menar därmed att genom att följa hans undervisning ges livets bröd till människans själ. Att Jesusbarnet lades i en krubba har också en symbolisk betydelse. En häst äter ur en krubba. Swedenborg säger: ”En ’krubba’ betyder det sanningar i Bibelordet, därför att ’hästar’ betecknar förståelsen av orden i Bibeln. Därför symboliserar en ’krubba’ – som är matplatsen för en häst – sanningar i Bibelordet … Jesusbarnet sägs också ha ’blivit lindad’. Det var för att det symboliserar de första sanningarna, som är oskuldsfullhetens sanningar, alltså sanningar som hör ihop med den Gudomliga kärleken”.  

Julens budskap blir därmed inte bara något som uppmärksammas under några dagar i december. Det kan också handla om en inre process som pågår genom hela livet. När människan följer den Gudomliga sanningen och väljer kärlek framför själviskhet får julens budskap en betydelse som påverkar det dagliga livet.

Sammanfattning

Julen firas inom kristendomen till minne av Jesu födelse och uppmärksammas bland annat genom gudstjänster, bön, psalmsång, bibelläsning och gemenskap. Julberättelsen, julkrubban och många av julens sånger och symboler hjälper till att hålla berättelsen om Jesus i centrum.

Samtidigt har dagens julfirande många kulturella traditioner som delas även av människor som inte är kristna. För kristna kan dessa traditioner förenas med julens religiösa budskap om kärlek, hopp och Guds närvaro.

I Swedenborgskyrkan får julen dessutom en inre innebörd. Jesu födelse kan ses som en bild av hur det gudomliga föds inom människan och leder henne mot ett liv präglat av sanning och godhet. Julen blir därmed både ett firande av en händelse i kristendomens historia och en påminnelse om en andlig utveckling som kan äga rum i varje människas liv.