”Den lärjunge som Jesus älskade”

“När Petrus fick se Johannes, frågade han Jesus: ’Herre, hur blir det med honom?’ Jesus svarade. ’Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!’” Joh 21:22,23

Den uppståndne Herren visar sig

Den uppståndne Herren visar sig för sju av lärjungarna vid Tiberias sjö. Efter en måltid sker ett samtal mellan Jesus och Petrus som handlar om Johannes, ”den lärjunge som Jesus älskade”. Samtalet beskriver hur vi människor rör oss från en ytlig till en mer inre tro. Från början förstår vi inte att det finns en sådan inre utveckling. Men Jesus säger till Petrus, ”Följ du mig!”, och menar ’Lita på mig, för en dag kommer du att förstå’. Så hade Jesus redan sagt till Petrus: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram skall du förstå det.” Joh 13:7 Jesu ord säger att det finns en djupare mening med våra liv, även om vi inte ser klart just nu. I Kärlekens lov hör vi detta: ”Nu ser vi en gåtfull spegelbild,  men då skall vi se ansikte mot ansikte.” 1 Kor 13:12

Läsningar

Joh 21:15-24:
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ’Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?’ Han svarade. ’Ja, Herre, du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade till honom: ’För mina lamm på bete.’ För andra gången frågade han: ’Simon, Johannes son, älskar du mig?’ Han svarade: ’Ja, Herre, du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade till honom: ’Var en herde för mina får.’ För tredje gången frågade han: ’Simon, Johannes son, har du mig kär?’ Petrus blev bedrövad över att Jesus för tredje gången frågade: ’Har du mig kär?’ och han svarade: ’Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade. ’för mina får på bete. Amen, amen säger jag dig: När du var yngre, spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir äldre, skall du sträcka ut dina händer och en annan skall spänna bältet om dig och leda dig dit du inte vill.’

Detta sade han för att ge till känna med vilken död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sade han till honom: ’Följ mig!’ Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade följde efter. Det var han som vid måltiden hade legat vid Jesu sida och frågat: ’Herre, vem är det som skall förråda dig?’ När Petrus fick se honom, frågade han Jesus: ’Herre, hur blir det med honom?’

Jesus svarade. ’Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!’ Så kom det ryktet ut bland bröderna att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus hade inte sagt till honom att han inte skulle dö, utan. ’Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig?’ Det är den lärjungen som vittnar om detta och har skrivit detta, och vi vet att hans vittnesbörd är sant.
(Översättning: Svenska Folkbibeln 1998)

Uppenbarelseboken uppenbarad # 17:
Eftersom Johannes förebildar levernets goda samt Petrus trons sanna, så låg Johannes vid Herrens bröst och följde Jesus men inte Petrus (Joh 21:15-23). Dessutom sade Herren om Johannes att han skulle ”vara kvar ända till dess han kom’, vers 22,23, det vill säga till innevarande dag, som är Herrens ankomst. Därför lärs nu levernets goda ut av Herren för dem som skall höra till Hans nya kyrka, som är det nya Jerusalem.

Äktenskapliga kärleken # 305:1: 
Det finns tre nivåer i människosinnet. Den högsta nivån kallas himmelsk, den mellersta andlig och den lägsta naturlig.  Människan föds på den lägsta nivån men höjer sig till den andliga genom att leva enligt religionens sanningar. Till denna nivå leds människan av Herren när hon pånyttföds. Till den högsta nivån, den himmelska, höjs människan av kärleken till nytta.

Rättvist och orättvist 

Varför går det väl för en del människor, och illa för andra? Vi har lätt att tänka i termer av rättvist och orättvist. Det är svårt att inte tänka på sig själv först, men ibland klarar vi av att förstå, att även om något i våra ögon är orättvist, så kan det leda till ett bra resultat för ett större sammanhang. Låt oss ta ett oskyldigt exempel. Vi är med på ett föreningsmöte och alla köper en lott för att stödja verksamheten. Lotterier är av naturen orättvisa, så ingen vinst den här gången heller. Men en trotjänare som alla gillar fick högsta vinsten, och hon som har det lite knapert ska snart få sin dotter på besök. Vi kan faktiskt tänka att det var bra att hon vann och inte någon av oss. 

Bara på ytan

Detta oskyldiga exempel kan leda tanken vidare till det andliga. Vi vet att livet fortsätter efter döden. Det finns ett liv i världen och ett i evigheten. Begrepp som rättvist och orättvist finns inte på andra sidan. När vi drabbas av något som ser orättvist ut på ytan, kan det därför mycket väl i längden vara bra för oss. I Herrens åsyn leder allt till det bästa. Orden ”orättvist” och ”bra” kan mycket väl höra ihop här på jorden, men i evigheten finns ingen orättvisa, bara det rätta. Det är just det som sker med Petrus i dagens text: ”Om jag vill att [Johannes] skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!” Joh 21:23

De tolv lärjungarna 

Av de tolv lärjungarna var Petrus och Johannes två av de tre lärjungar som hade en speciell plats i Herrens liv på jorden, Petrus, Jakob och Johannes. Jakob och Johannes var bröder och söner till Sebedeus. Vi hör inte så mycket om Jakob, en av de tre i den utvalda gruppen. Vi hör däremot mycket om Petrus och Johannes. Och det vi möter är något vi skulle kunna kalla orättvist. Jesus älskade Johannes mer än Petrus. Herren är sträng mot Petrus och kallar honom till och med för ”satan” på ett annat ställe! Se Matt 16:23. Johannes däremot behandlas på ett milt sätt. Flera gånger säger evangelieberättelsen att Johannes är ”den lärjunge Herren älskade”. Joh 13:23; 19:26; 20:2; 21:7; 21:20 Inte ens när Jakob och Johannes bad om de främsta platserna i himlen blev Herren arg.  Det blev däremot de övriga tio lärjungarna. 

Vem av lärjungarna är vi? 

Eftersom evangeliet är en Gudomligt inspirerad berättelse, måste det finnas ett gott skäl till denna särbehandling. Och eftersom Ordet i alla detaljer har något att lära oss, så kan vi se oss själva i detta. Vem av lärjungarna är vi? Johannes, den som Jesus älskar? Jakob, som ju är bror till Johannes, eller Petrus? Eller någon annan av de tolv? Eller vi kan ställa frågan så här: Vilken lärjunge är vi idag? Vilken var vi igår? Vem är vi i morgon? De tolv lärjungarna är en samlad bild av vilka tankar, eller läror, som styr en kristen människas tänkande. Se Arcana Cœlestia # 7418:2; En himmelska lära om det Nya Jerusalem #  122 För att människans liv och handlande ska bli helgjutet krävs att vi utvecklar alla våra andliga förmågor, reagerar med olika delar av oss själva, så att allt till slut samverkar till ett helt. Det finns ingen orättvisa i hur lärjungarna behandlas. De har sina förebildande roller att spela. På ett högre plan finns bara harmoni, samverkan och en väg som leder till målet – att göra människan till en ängel för evigt. 

Petrus, Jakob och Johannes

De tre lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes, sammanfattar den utvecklingen.

”Det finns tre nivåer i människosinnet … och det är till dessa nivåer människan leds av Herren när hon pånyttföds.”
Äktenskapliga kärleken # 305:1 

 Jesus, lärjungarnas Herre och vår Herre, är den som styr allt i våra liv, som får oss att ständigt utvecklas på sinnets tre nivåer. Hela vägen genom evangeliet var det just dessa tre lärjungar som var med vid viktiga tillfällen i Herrens liv:

• När Jesus uppväckte en död:
  ”Och Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes.” Mark 5:37,38
• På förklaringsberget: 
  ”Jesus tog med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes upp på ett högt berg.” Matt 17:1
• Och i Getsemane: 
  ”Jesus sade till sina lärjungar: ’Stanna här, medan jag ber.’ Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes.” Mark 14:33

Petrus och Johannes

Av dessa tre lärjungar, som på ett andligt plan sammanfattar vår andliga utveckling, är det den förste i ordningen, Petrus, och den siste, Johannes som ofta nämns tillsammans. Det gäller särskilt i samband med Jesu sista dagar och efter uppståndelsen. Ett par exempel:

”När påskalammen skulle slaktas … sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: ’Gå och gör i ordning, så att vi kan äta påskalammet’.” Luk 22:7-8

”Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte att det var Han. …  Den lärjunge som Jesus älskade sade till Petrus: ’Det är Herren’.” Joh 21:4,6 

Petrus låg efter

I händelserna kring Jesu död och uppståndelse kan vi se, att Petrus hela tiden låg efter, inte förstod, och till och med tog avstånd från Herren. ”Och strax gol tuppen.” Matt 26:74 Johannes däremot kunde visa sig öppet för översteprästen. Se Joh 18:15-16 Det var Johannes som vid graven genast ”såg och trodde”, inte Petrus. Joh 20:8 Och det var Johannes som kände igen den uppståndne Jesus på stranden, inte Petrus. Se Joh 21:7

Och dagens text beskriver också den en händelse efter uppståndelsen som lyfter fram Johannes framför Petrus. Lägg märke till att det i dagens text är Petrus själv som avslöjar sin lägre position, inte Herren, inte Johannes. 

En fråga tre gånger

Tre gånger ställde Jesus en fråga till Petrus som samtidigt var en uppmaning att tjäna Honom. Men det blev också en redovisning av hur svag Petrus’ tro var. Ordvalet avslöjar var Petrus stod. Herren använde det starkaste ordet på grekiska för närhet – ’älska’ αγαπαω, ”Älskar du mig?” Petrus – som här kallas Simon, Johannes’ son – svarar med ett svalare ord, ’hålla kär’ φιλεω. Till slut sänkte sig Herren också till Petrus nivå och sade ’Håller du mig kär?’ Herren började med att tala om ’lamm’, ett innerligt ord. När Petrus höll tillbaka, började Herren använda ordet ’får’, ett ord som inte är lika innerligt. 

Vi kan sammanfatta dialogen med att Herren för varje människa vill det högsta. ”Det finns tre nivåer i människosinnet. Människan föds på den lägsta nivån, men höjer sig till den högre nivån genom ett leverne enligt religionens sanningar, och till den högsta nivån genom äktenskapet mellan kärlek och vishet.” Äktenskapliga kärleken # 305:1 Detta vill Herren, men när vi är i det tillstånd som Petrus står för, orkar vi inte följa med hela vägen upp. Vi står kvar därnere. Och Herren går med på det. Han kommer ned till oss. ’Älska’ blir ’hålla kär’. ’Lamm’ blir ’får’. 

Petrus undrar över Johannes 

Det andra som hände i samtalet var att Petrus började undra över Johannes. Petrus frågade Jesus: ”Herre, hur blir det med honom?’” Vi vet inte vad Petrus tänkte, men vi förstår att han trodde att det var något speciellt med Johannes. Han trodde till och med att Johannes inte skulle dö. Och däri ligger en sanning. Jesus svarade: ”Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!” Joh 21:22 

Jesus säger här två saker: Ungefär, ’Petrus, gör ditt’, och sedan, ’Bry dig inte om ifall Johannes får en fördel’. Livet kan se orättvist ut, men det finns en högre avsikt med det som sker. De tre lärjungarna är förebildningar, representationer, för steg på vår andliga väg som börjar med en vacklande tro, den tro som Petrus står för. Där börjar allt. ”Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling.” Matt 16:18 Från tron går vi vidare till att göra gärningarna från en tankemässig övertygelse. Det är Jakob. Det sista steget är att den goda gärningen kommer som av sig själv. Kärleken till Gud och medmänniskan är levande. Det är Johannes. 

Den goda gärningen 

Det är detta sista, den självklara, goda gärningen som aldrig ska dö, eftersom den är förbunden med Herren i evighet. Det är den självklara, goda gärningen som är målet. Låt oss ta några exempel på vad de tre stegen betyder. 

Petrus 

Petrus, tron utan handling, är när någon tycker om att tala om vad sanningen är men själv inte följer den i handling men som tror sig veta vad som är bäst för andra utan att vara villig att kärleksfullt vandra vägen med den människan. I Bergspredikan använder Jesus bildspråket med bjälken och flisan. Se Matt:7:1-5 

Jakob 

Jakob, handling utan inre glöd, är när vi hjälper till därför att vi vet att någon måste göra jobbet, men helst skulle vi vilja vara någon annanstans. Det är ett snäpp bättre än Petrus, men det är mycket av det egna jaget som fortfarande står i vägen för sann människokärlek. 

Johannes 

Johannes är direkt handling med en inre glöd. På ett självklart sätt tar vi tag i en arbetsuppgift och känner glädje. Vi ställer oss själva åt sidan, därför att nöjet och glädjen av att få göra gott mot andra, det vi kallar nytta, överskuggar allt som bara har med det egna jaget att göra. 

Låt oss gå ut i verkligheten där några vilsna ungdomar står och hänger. 

• Petrus tänker att de borde göra något bättre än att hänga på gatorna och går vidare. 
• Jakob stannar upp, tänker en god tanke men kommer inte på vad han kan göra och går sakta vidare. 
• Johannes känner i sitt inre att något fattas i deras tillvaro. Han går fram och pratar med dem. Den dagen fick de där ungdomarna en liten bit av det de saknade. Kalla det uppmärksamhet, kärlek, värme eller förståelse. 

Petrus, Jakob, Johannes. Var står vi? Den här veckan kan vi bära med oss namnen Petrus, Jakob och Johannes och fundera på var vi står i vår andliga utveckling. Herren är med oss i allt vi gör och vill att vi ska gå från Petrus, till Jakob och till slut till Johannes, och då kan vi använda orden i Matteus som handlar om himmelriket: 

”Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: ’Kom, ni min Faders välsignade och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. Jag var hungrig, och ni gav mig att äta’.” Matt 25:36, 37

Amen!