Gör som mamma

“När pojken hade vuxit upp förde hon honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose, ”för ur vattnet har jag dragit upp honom”, sade hon.” (2 Mosebok 2:10)

Mors dag

Mors dag handlar inte bara om familjetraditioner eller blommor, utan om något djupt heligt i människolivet. Genom hela Ordet används moderskärleken som en bild av Herrens egen kärlek. Låt oss därför denna dag inte bara hedra våra mammor, utan också begrunda den himmelska kärlek som deras kärlek återspeglar och hur vi kan leva i den.

Läsningar

2 Mosebok 2:1–10:
En man av Levi stam tog till hustru en levitisk kvinna. Hustrun blev havande och födde en son. Hon såg att det var ett vackert barn och höll honom gömd i tre månader. Men när hon inte kunde gömma honom längre, tog hon en korg av papyrus och strök på jordbeck och tjära, lade barnet i korgen och satte den i vassen vid Nilens strand. Hans syster ställde sig på avstånd för att se vad som skulle hända med honom.
Och faraos dotter kom ner till floden för att bada, och hennes unga hovdamer gick längs floden.

När hon fick se korgen i vassen skickade hon dit sin slavinna för att hämta den. Hon öppnade den och fick syn på barnet, och se, det var en pojke, och han grät. Hon kände med-lidande med honom och sade: ”Det här är ett av de hebreiska barnen.” Men hans syster frå-gade faraos dotter: ”Vill du att jag skall gå efter en hebreisk amma som kan amma barnet åt dig?”

Faraos dotter svarade henne: ”Ja, gör det.” Då gick flickan och hämtade barnets mor. Och faraos dotter sade till henne: ”Tag med dig det här barnet och amma det åt mig, så skall jag ge dig lön för det.” Kvinnan tog då barnet och ammade det.

När pojken hade vuxit upp förde hon honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose, ”för ur vattnet har jag dragit upp honom”, sade hon.
(Översättning: Svenska Folkbibeln 1998)

Sanna Kristna Religionen # 305, 306, 307:
Det fjärde budordet: Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.

Att hedra sin far och mor betyder i den bokstavliga meningen att hedra sina föräldrar, lyda dem, vara med dem och visa tacksamhet för den godhet de gör. Godheten de gör är att ge sina barn mat och kläder samt att leda in dem i världen så att de kan leva civiliserade och respektabla liv. De leder också in dem i himlen genom att undervisa dem i religionens regler.

På detta sätt försörjer de både för deras välgång och deras eviga lycka. Allt detta gör de på grund av den kärlek de har från Herren, vars plats de företräder.
Det betyder också, när det är lämpligt, att förmyndare bör hedras om föräldrarna är döda.

I en vidare mening betyder detta bud att man bör hedra sin kung och de personer som har ansvar i samhället, eftersom dessa förser alla med livets nödvändigheter i allmänhet, på samma sätt som föräldrar gör i det för sina barn.

I den andliga meningen betyder att hedra sin far och mor att vörda och älska Gud och kyr-kan. I denna mening betyder far Gud, som är allas Fader, och mor betyder kyrkan.
I den himmelska meningen betyder far vår Herre Jesus Kristus, och mor betyder de heligas samfund, det vill säga Herrens kyrka spridd över hela världen.

Gör som mamma

Glad mors dag! Idag är den dagen där vi hedrar våra älskade mammor i Sverige. Men, det är inte enbart de biologiska mammorna, utan vi hedrar också den heliga och gudomliga principen som moderskapet representerar.

Dagens läsning talar till oss om kärlek, omsorg, trofasthet och uppoffring. Läsningen visar oss att en mammas kärlek inte bara är en naturlig känsla utan något som har sitt ursprung i himlen själv. Vi läste precis berättelsen om en mamma i Andra Mosebok under en tuff period. Hennes folk levde under förtryck. Farao hade befallt att de hebreiska pojkarna skulle dödas och mitt i denna mörka tid föds ett barn.

I Ordet står det:

”Hustrun blev havande och födde en son. Hon såg att det var ett vackert barn och höll honom gömd i tre månader.” (2 Mosebok 2:2)

Detta är en mammas hjärta. Hon riskerar sitt liv för sitt barn. Hon gömmer honom. Hon vakar över honom. Skyddar honom.

Tror mig, hon lever i ständig rädsla. Men när hon inte längre kan skydda honom gör hon det mest smärtsamma en mamma kan göra: hon släpper taget om barnet, i hopp om att barnet ska överleva… Även utan henne.

Hon lägger barnet i en korg av papyrus och sätter honom bland vassen vid Nilens strand. Men Herren överger inte barnet. Faraos dotter finner honom. Hon hör hans gråt och:

”Hon kände medlidande med honom.” (2 Mosebok 2:6)

Det är märkligt att den mäktige faraon vill döda barnen medan hans egen dotter räddar ett av dem, även fast hon vet att det är ett av de hebreiska barnen.

Här börjar en unik kärlek visa sig. Att en mammas kärlek är starkare än världens hårdhet. Två kvinnor står nu i centrum för lilla Mose räddning: hans egen mamma och faraos dotter. Den ena födde honom. Den andra tog emot honom. Och båda handlar utifrån en moderlig kärlek. Det är därför vi idag måste förstå att moderskap är större än biologi. Moderskap är en andlig och helig uppgift.

• Det finns kvinnor som har fött barn.
• Det finns kvinnor som uppfostrat barn de inte själva har fött.
• Det finns adoptivmammor, fostermammor och styvmammor.
• Det finns farmödrar och mormödrar som burit familjer genom svåra tider.
• Det finns lärare, sjuksköterskor, barnmorskor, pedagoger och andliga mödrar som tröstat, skyddat, hjälpt och väglett barn.

Kärlekens ursprung

All sådan kärlek har ett himmelskt ursprung. I den Himmelska Läran Äktenskaplig kärlek står det att den äktenskapliga kärleken tas emot av kvinnorna och förmedlas genom kvinnorna till männen. Detsamma gäller kärleken till små barn, eftersom denna kärlek har sitt ursprung i den äktenskapliga kärleken samt att kärleken till små barn särskilt mottas genom kvinnan. Den Himmelska Läran säger att mammor har en mycket djup och unik kärlek till små barn medan pappor har en mindre djup sådan. (Äktenskaplig kärlek 393)

Detta betyder inte att vi pappor saknar kärlek, för pappor kan älska sina barn mest av allt också. Men det är ofta i moderskapet en särskild förmåga till fördjupad kärlek, ömhet, tålamod och självutgivande omsorg existerar. Och detta kan vi notera överallt i livet.

Många människor minns sin mamma som den som satt vaken vid sjukdomar. Den som bad för dem. Den som aldrig gav upp hoppet. Den som älskade även när barnet gjorde fel.

Herrens kärlek

Profeten Jesaja skriver något otroligt vackert:

”Som en mor tröstar sin son, skall jag trösta er.” (Jesaja 66:13)

Här jämför Herren sin tröst med en mammas tröst. Detta är ett av Ordets mest ömsinta ord. Herrens kärlek liknas vid en mammas kärlek.

Herren själv när han var ibland oss visar samma kärlek i evangelierna. När Han ser Jerusalems hårda hjärtan säger Han:

”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna…” (Matteus 23:37)

Även här använder Herren en moderlig bild för sin kärlek. Vid korset ser vi kanske den starkaste bilden av moderlig kärlek i hela evangeliet. De flesta lärjungarna hade flytt. Men Maria, Jesus mamma, stod kvar.

I Johannesevangeliet står det:

”Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala. (Johannes 19:25)

Vilken smärta och sorg hon måste ha genomlidit. Hon såg sin son hånas, plågas och korsfästas. Ändå stod hon kvar. Och samtidigt, mitt i sitt eget lidande, tänker Herren fortfarande på henne:

”När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ”Kvinna, se din son.” Sedan sade han till lärjungen: ”Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig.” (Johannes 19:26–27)

Mitt i världens frälsning så tänkte Han på sin mamma. Mitt i sitt lidande uppfyller Han det fjärde budordet. Och därmed visar Han oss att man aldrig blir för gammal eller för svag för att hedra sin mor. Herren upprättar ett nytt hem av kärlek och omsorg. Han visar att familj inte bara är blod utan också andlig gemenskap och ansvar.

Moderlig kärlek i samhället

Vi lever idag i en tid där mycket har blivit hårt och kallt. Samhället talar ofta om makt, prestation och självförverkligande. Men världen överlever inte utan moderlig kärlek. Vi ska veta att långt innan nationer formas av kungar, präster och politiker så formas de av mammors hjärtan och händer. En mammas kärlek blir ofta grunden för nationens själ. För utan kärlek blir människan brutal. Utan barmhärtighet blir samhället kallt. Utan tålamod bryts familjer sönder. Det är därför det fjärde budordet är så viktigt:

”Hedra din far och din mor, så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det må gå dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.” (5 Mosebok 5:16)

Detta bud är unikt bland de tio budorden eftersom det innehåller ett löfte. Att hedra sin far och mor är grunden för ett sunt samhälle, ett gott land och en levande kyrka. Samtidigt kan vi höra allvarliga ord i Femte Mosebok:

”Förbannad är den som föraktar sin far eller sin mor.” (5 Mosebok 27:16)

Att hedra sin mamma betyder mer än att bara vara artig en dag om året. Det betyder att erkänna det heliga i den kärlek som burit oss genom livet. Den Himmelska Läran säger att hedra sin far och mor betyder i den bokstavliga meningen att hedra sina föräldrar, lyda dem, respektera dem och visa tacksamhet för den godhet de gör.

I en vidare mening betyder det fjärde budordet att man bör hedra sitt lands ledare och de personer som har ansvar att leda riket, eftersom dessa personer, förhoppningsvis, försöker förse alla med livets nödvändigheter, på samma sätt som föräldrar gör det till sina barn. (Sanna Kristna Religionen 305)

Men det är här den Himmelska Läran ger en djupare förklaring av det fjärde budordet. I andlig mening betyder far Gud och mor betyder kyrkan. Kyrkan är kallad att vara moderlig. Kyrkan skall ta emot människor. Skydda människor. Vägleda människor. Trösta människor. Med andra ord, ge näring åt människans själ. Precis som en god mamma.

Kärlek i handling

I den himmelska läran står det också att sann kärlek alltid visar sig i nytta. Kärleken är inte bara en känsla utan också en handling. Vi uppmanas om och om igen att göra det goda för det godas skull och att vi ska eftersträva att vara till nytta för andra. Det är så vi älskar vår nästa och detta är den sanna kristna vägen.

En mamma älskar inte bara i ord. Hon älskar i handling. Hon tjänar. Hon vakar. Hon arbetar. Hon offrar sig. Hon ger av sitt liv för andra.

Och Herren kallar oss alla att bära något av denna moderliga kärlek ut i världen. Vi behöver människor som tröstar istället för att döma. Människor som skyddar istället för att utnyttja andra. Människor som bygger upp samhället istället för att riva ner det. Vi behöver mer moderlig kärlek i våra hem. Mer moderlig kärlek i vårt land. Mer moderlig kärlek i kyrkan.

För ett samhälle utan varm gemenskap blir kallt och hårt. Ett land utan mänsklig värme förlorar sin själ. En kyrka utan kärlek förlorar sin andlighet. Därför är mors dag inte bara en trevlig högtid. Det är en påminnelse om vad mänskligheten behöver för att överleva.

Så, när vi går härifrån idag, tänk på hur ni själva kan bli bärare av denna kärlek. Låt oss gå ut och var till nytta för andra. Bär varandras bördor tillsammans. Ta hand om varandra. Trösta den som bär på sorg. Stötta den som lider. Skydda våra barn. Älska vår nästa. Och glöm aldrig budordet: ”Hedra din far och din mor.”

Hedra er pappa. Men idag särskilt: hedra er mamma. För när du hedrar din far och din mor, det är då:

”Du får leva länge och det må gå dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.” (5 Mosebok 5:16) (Johannes 8:11)

Amen!