Föds människan god eller ond?

Föds människan god eller ond? Svaret är både ja och nej. Människan är både ond och god men från början ett oskrivet blad. Inga spädbarn föds onda – ändå kan samma spädbarn senare i livet begå hemska handlingar. Hur kan det vara så?

Nyckelpunkter

  • Människan är, lite förenklat, både ond och god men från början ett oskrivet blad
  • Arv och miljö påverkar mänskliga beteenden rent generellt
  • Frågan om ond eller god från födseln är en andlig och religiös frågeställning
  • Swedenborg menar att andliga verktyg hjälper människan att lämna det onda bakom sig
  • Viktigt för det uppväxande släktet är att det skapas en god miljö, bl.a. med skolor som speglar moraliska och etiska värderingar

Hur påverkar arv och miljö?

Frågan om människan föds ond eller god är en religiös frågeställning medan arv och miljö har en bredare tillämpning. Frågan om arv och miljö kan tillämpas på mänskligt beteende i allmänhet, vilken typ av människa man är. Nyare forskning pekar på att arvet, generna, har mer att säga till om än miljön. Men i den här artikeln riktar vi in oss på den andliga aspekten av frågan om hur arv och miljö påverkar människans moraliska förhållningssätt. 

Vi ser att människor handlar både förnuftigt och oförnuftigt, där förnuftigt betyder en god och oförnuftigt en ond handling. Då uppstår frågan, varför? Varför går det bra för en människa och illa för en annan. Vi letar efter orsaker och hamnar i frågan om arv och miljö.

Båda spelar in, men hur mycket av varje är det?

Här betyder arv något medfött och inneboende i själen, och miljö betyder allt runtomkring från dag 1 och framåt, framför allt under barndomen och ungdomsåren. Att båda spelar in är självklart men hur mycket av varje är det?

Diskussionen är givetvis gammal. Den mytologiska berättelsen om ”Adam, Eva och ormen” i paradiset har haft stort genomslag i den kristna traditionen. I antikens grekiska dramer är det ödet som överskuggade individens handlingsfrihet. I den hinduiska traditionen styr begreppet karma det mesta av samtalet kring frågan om arv – eller skuld – och miljö. Och där kan arvet, karma, vara både gott och ont, en börda eller en tillgång. 

Vad säger filosofin om människans natur?

Aristoteles talade om en naturrätt som var ett hos människan medfött förhållningssätt till en ordnad tillvaro, där individen gjorde sin del och därmed fick tillgång till det som ett civiliserat samhälle kunde erbjuda. 

I och med kristendomen utvecklades detta synsätt genom att tydliggöra förhållandet mellan en gudomlig ordning och människans natur. När människan följde Guds bud och använde sitt förnuft blev hon en del av ordningen enligt Thomas ab Aquino. 

Från 1700-talet och framåt utvecklades tankar om människans natur, där Gud fick allt mindre plats. David Hume är ett exempel, där erfarenheten, empirin, blev viktig för att förklara mänskligt beteende mer än något av Gud från början givet. Om vi hoppar fram till 1900-talet har vi t.ex. Sartres tankar om att ”existensen föregår essensen”, alltså att det som människan aktivt väljer blir innehållet i hennes tillvaro. Det betonar det egna ansvaret, något som Kierkegaard redan behandlat hundra år tidigare. 

Det finns alltså ett väldigt spann mellan att de antika gudarna styrde människans öde och att allt vilar på människans eget val.

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst

Vad säger vetenskapen om arv och miljö?

I modern forskning kring frågan om arv och miljö finns bl.a. disciplinen epigenetik. Den ses ibland som en brygga mellan arv och miljö. Generna är likadana i hela kroppen men används inte lika aktivt i alla celler. Hur mycket de används kan påverkas av miljön menar man. Överlag menar modern forskning att arvet betyder mer än miljön för människans beteende.

Vad säger swedenborgianismen om människans natur?

Swedenborg menar att det inte finns några medfödda idéer eller inpräntade lagar i det mänskliga sinnet. Allt flödar in i själen och medvetandegörs där och blir en faktisk del av jaget. Det sker genom processerna av de yttre sinnenas registrering av omgivningen, förnuftsslut av den informationen, och samtidigt mottagandet av tankar som möjliggörs av en inre förnimmelseförmåga.

Det betyder att människan från början är ett oskrivet blad, en tabula rasa, å ena sidan. Men Swedenborg menar å andra sidan att det finns ett arv som ligger latent i det undermedvetna. Det arvet kallar han det arvsonda och det är ’tendenser’ till att sätta sitt eget i första rummet och utnyttja andra människor till egen fördel.

Därför kan man tänka att ju mer av god moral som skrivs på tavlan, desto mindre chans har de dåliga tendenserna att slå igenom. Uppfostran blir mycket viktig. På ett högre plan finns i människans själ dessutom ett gudomligt inflytande. Detta verkar i bakgrunden och kallas gudomlig försyn, men när människan aktivt har tagit avstånd från det arvsonda, så kommer detta gudomliga inflytande att öka. Swedenborg kallar den processen för ånger, bättring och pånyttfödelse. Se nästa stycke!

Kan man lära sig att vara god?

I Swedenborgs system beskrivs människans medvetande som två organ eller själsförmögenheter. Det är viljan och förståndet. Dessa samverkar och leder till handling. Viljan är på sätt och vis det vi kallar känslor i dagligt tal. Och det är i förståndet som alla tankarna samlas och bearbetas. 

När ett barn växer upp stimuleras barnet till att tänka rätt, och de medfödda egoistiska tendenserna hålls tillbaka. I tonåren och vidare blir dock det egna tänkandet starkare, och där kommer arv och miljö att spela en stor roll för hur individen väljer att tolka livet och agera. 

Uppgiften som andlig människa är att genomskåda sig själv, dvs att upptäcka de dåliga tendenserna och motarbeta dem. Det finns en fras som används ofta, nämligen att man ska ”vända sig bort från det onda därför att det är en synd emot Gud”. Det är ett aktivt, andligt arbete som kyler ner de dåliga tendenserna och ger mer kraft åt att göra det som är rätt, kort sagt att följa de Tio budorden, där flera av dem handlar om att inte göra sin medmänniska eller samhället illa.

Så man kan lära sig att vara god, men det måste vara ärligt menat. Det går inte att skapa en yta av godhet och sedan ändå vara rovgirig i sitt inre som omgivningen inte kan se. Därmed tas det andliga arbetet ett steg längre än det som kallas moral.

Skolor för ett ge en god uppväxtmiljö

Tankarna om att ge barn en god miljö att växa upp i har präglat den swedenborgska rörelsen alltifrån början av 1800-talet. Nya Kyrkan hade flera företrädare som arbetade för införandet av skolor för de yngsta, infant schools. James Wilderspin var en av dem. Fortsättningsvis var skolverksamhet ett viktigt inslag i den swedenborgska rörelsen, inte bara för små barn utan för hela vägen upp genom gymnasiet och eftergymnasiala utbildningar, där Bryn Athyn College of the New Church kan nämnas.

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst

Utforska våra senaste artiklar

  • Jesus uppståndelse
    Jesus död och uppståndelse är kristendomens mest betydelsefulla händelser. Vi tittar närmre på Bibelns berättelser och deras betydelse för världen.
  • Fri vilja – allt du behöver veta
    Många argumenterar för att vi har fri vilja, medan andra menar att våra val är förutbestämda av faktorer bortom vår kontroll.
  • Adam och Eva enligt Bibeln
    Berättelsen om Adam och Eva är en av de mest kända från Bibeln. De uppfattas som de första människorna på jorden, men riktigt så enkelt är det inte!
  • Vem skrev Bibeln?
    Bibeln är ett resultatet av tusentals år av återberättande och skrivande, sammanställt av flera olika författare.
  • Änglars närvaro hos människan
    Änglar har länge fascinerat och inspirerat människor i olika trosuppfattningar. Dessa himmelska varelser betraktas som budbärare från Gud eller en högre makt.