Fri vilja – allt du behöver veta

Fri vilja är förmågan att göra val utan yttre påverkan, kontroll eller tvång. Debatten om människans fria vilja är livlig och splittrad. Många argumenterar för att vi har denna förmågan, medan andra menar att våra val är förutbestämda av faktorer bortom vår kontroll.

En viktig skiljelinje är om man räknar med en andlig dimension, eller om det bara är ett inomvärldsligt – icke-transcendent – betraktelsesätt.

Man som funderar över om han har fri vilja

Nyckelpunkter:

  • Fri vilja är förmågan att göra val utan yttre påverka, kontroll eller tvång, alltså ett frivilligt beslut
  • Inom filosofin finns det flera olika sätt att definiera fri vilja
  • Inom kristendomen ses fri vilja som en fundamental del av mänskans existens som andlig varelse med möjlighet att ta ett moraliskt, etiskt, andligt ansvar
  • Swedenborgskyrkan som vilar på kristen grund ser det som en av de viktigaste frågorna för att förstå människan i evighetens perspektiv
  • I bakgrunden finns frågan om arv och miljö – se artikel: Föds människan ond eller god?

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, kristendomen, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst

Vad är fri vilja?

Fri vilja är förmågan att göra val utan yttre påverkan, kontroll eller tvång, alltså ett eget, frivilligt beslut. Det råder dock delade meningar om huruvida den fria viljan faktiskt existerar.

Filosofi – ”finns starka argument både för och emot”

Inom filosofin är den fria viljan en central fråga. Det är tanken att individer kan fatta beslut som inte är förutbestämda av tidigare händelser eller naturlagar. Detta perspektiv är fundamentalt för diskussioner om moral och etik.

Det finns starka argument både för och emot dess existens. Vissa filosofer och forskare menar att fri vilja är en illusion eller åtminstone inte så fri som vi tror, medan andra hävdar att de aktuella vetenskapliga rönen inte tillräckligt motbevisar dess existens.

Slutligen beror svaret på vilket filosofiskt perspektiv man väljer att anta.

Sociologi – ”beroende av sociala strukturer och kulturella normer”

Sociologiskt betraktas den fria viljan som beroende av sociala strukturer och kulturella normer. Sociologer undersöker hur samhällsförhållanden formar individens valmöjligheter.

Religion – ”en gåva eller möjlighet från det gudomliga”

Religioner tenderar att se den fria viljan som en gåva eller möjlighet från det gudomliga, vilket ger människan möjlighet att välja mellan rätt och fel.

Den fria viljan är central för frågan om frälsning och människans eviga lott.

Swedenborgianism – ”en väsentlig del av människans andliga utveckling”

Swedenborgianismen betonar den fria viljan som en väsentlig del av människans andliga utveckling. Den lär att det är den fria viljan som gör att en äkta tro och ett moraliskt ställningstagande kan äga bestånd.

Varje perspektiv bidrar till förståelsen av den fri viljan som begrepp, och tillsammans bidrar de till en mer heltäckande bild av denna komplexa fråga. Människor rör sig i både ett sekulärt och ett religiöst sammanhang.

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, kristendomen, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst

Filosofins olika synsätt på den fria viljan

Inom filosofin har konceptet fri vilja diskuterats i alla tider, och det har lett till flera skilda synsätt. Ett par exempel. 

Determinism

Determinismen argumenterar för att varje handling och val är en direkt konsekvens av en serie händelser och tillstånd som föregår dem, vilket lämnar litet eller inget utrymme för den fria viljan eftersom varje händelse är förutbestämd. 

Augustinus försökte förena den fria viljan med determinism – en av Gud styrd predestination med hans terminologi .

Längre fram finns filosofen Leibnitz och hans idé om en av Gud ”förutbestämd harmoni”, där Gud har skapat den för människan bästa och mest harmoniska värld som är möjlig.

Emanuel Swedenborg menar att det inte förklarar hur det gudomliga samverkar med fri vilja hos människan. 

Kompatibilism

Kompatibilismen menar att fri vilja och determinism inte är ömsesidigt uteslutande. Individer kan vara fria även om deras handlingar är förutbestämda, så länge de handlar i enlighet med sina egna önskningar och intentioner så länge som de inte är påtvingade utifrån.

Fatalism

Ett synsätt som ligger nära determinismen är fatalismen som tar en annan vändning genom att hävda att framtida händelser är förutbestämda av ödet och att människor inte kan påverka utfallet av dessa händelser.

Till skillnad från determinism, som fokuserar på orsak och verkan, fokuserar fatalismen på det oundvikliga i händelser, oavsett individens handlingar.

Kristendomens syn på fri vilja

Inom kristendomen ses den fri viljan som en fundamental del av den mänskliga naturen, men frågan om ett moraliskt ansvar för sina handlingar får olika tolkningar.

Går tillbaka till frågan om arvsynden

Människan är mer eller mindre dömd till att vara syndig, och att det därför bara är genom en tro på Frälsaren Jesus Kristus som människan kan befrias från sin skuld.

Andra ser den fria viljan som en gåva från Gud

Denna tillåter människor att välja mellan gott och ont, och att denna valfrihet är avgörande för koncept som synd, omvändelse och frälsning.

Fri vilja är också centralt i förståelsen av människans relation till Gud, där det är genom fria val som människor kan söka en närmare relation till det gudomliga eller vända sig bort från det.

Swedenborgianismens syn på fri vilja

Swedenborg lägger stor vikt vid den fria viljan. Han säger, att Gud har gett människan fri vilja så att hon kan välja att älska Gud och nästan av egen vilja, inte av tvång.

En biblisk bild för denna existentiella lag är de två träden i paradiset

Livets träd och trädet med kunskap om gott och ont. ”De två träden, det ena till livet, det andra till döden, förebildade människans fria vilja i andliga ting.”

Detta betyder att människan måste delta i sin egen andliga utveckling och frälsning. ”Människans välsignelse eller förbannelse beror av hennes fria vilja i andliga ting.”

Men hela tiden finns en gudomlig närvaro som alltid verkar till människans fördel. Swedenborg kallar det för den Gudomliga försynen.

Han beskriver sambandet mellan den fria viljan och evigt liv:

”Människan har fri vilja på grund av att hon känner livet i sig såsom sitt eget, och Gud lämnar åt människan att tänka så, på det att det ska uppstå förbindelse med Honom. Men en sådan förbindelse är inte möjlig, om den inte är ömsesidig, och ömsesidig blir den, då människan handlar av frihet alldeles såsom av sig själv. Men Gud håller beständigt sitt finger på visaren över vågen och modererar, men överskrider aldrig gränsen till människans fria vilja.”

Swedenborg betonar att den fria viljan är tänkt att leda till ett frivilligt val av det goda, eller himlen, men att just därför att viljan är fri, så kan människan välja det motsatta. Men det är som sagt en gudomlig avsikt och vilja, att människan ska välja himlen: 

”Varje människa är förutbestämd till himlen och ingen till helvetet, men det är människan själv som ger sig i helvetets våld på grund av missbruk av sin fria vilja i andliga ting. Varje människa hålles i ett mellanrum mellan himlen och helvetet, för att hon ska vara i jämvikt mellan det goda och det onda och på grund därav ha fri vilja i andliga ting.”

Hur har synen på den fria viljan förändrats genom historien?

Genom historien har förståelsen och tolkningen av den fria viljan genomgått en utveckling, där varje tidsepok har bidragit med sin syn på denna för människan mycket viktiga fråga.

Antiken

Under antiken brottades filosofer som Aristoteles och Epikuros med fri viljas natur. De diskuterade dess relation till etik och logik, och huruvida mänskliga handlingar var förutbestämda av gudar eller om människor hade förmågan att forma sitt eget öde.

Medeltiden

Under medeltiden blev den fria viljan en central punkt i kristen teologi. Augustinus och senare Thomas av Aquino utforskade balansen mellan Guds suveränitet och människans frihet, och hur synd och nåd spelade in i detta. .

Upplysningstiden

Under upplysningen och strax innan tog tänkare som Descartes och Kant upp ämnet. De betonade vikten av individens autonomi och rationella förmåga att fatta beslut, vilket stärkte idén om den mänskliga viljans frihet.

Modern tid

I modern tid har psykologi och neurovetenskap bidragit med nya aspekter på diskussionen, där experiment och teorier ofta utmanar idén om en fri vilja genom att peka på underliggande neurologiska processer som påverkar beslutsfattande. Men då saknas den andliga dimensionen. 

Emanuel Swedenborg

Under 1700-talet, när Emanuel Swedenborg levde, bidrog han med en unik teologisk syn på den fria viljan, där han såg den som en nödvändighet för andlig tillväxt och en koppling mellan det mänskliga och det gudomliga. Han säger: 

”Människan har fri vilja på grund av att hon känner livet i sig såsom sitt eget, och Gud lämnar åt människan att tänka så, för att det ska uppstå förbindelse med Honom. Men en sådan förbindelse är inte möjlig, om den inte är ömsesidig, och ömsesidig blir den, då människan handlar av frihet alldeles såsom av sig själv. Om Gud inte hade lämnat åt människan en sådan känsla, skulle hon inte vara människa, inte heller ha evigt liv, ty den ömsesidiga förbindelsen med Gud gör, att människan är människa och inte ett djur, och den förbindelsen är även orsaken till att hon efter döden lever i evighet. Den fria viljan i andliga ting har denna verkan.”

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, kristendomen, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst

Vanliga frågor

Här följer i korthet några frågor och svar som bidrar klarhet i ämnet fri vilja.

Vad innebär den fria viljan?

Den fria viljan är förmågan att agera på olika sätt där det upplevs som att det är ett eget beslut oberoende av yttre omständigheter.

Är den fria viljan en illusion enligt vetenskapen?

Det finns delade meningar inom vetenskapen. Vissa neurovetenskapliga studier föreslår att våra beslut är förutbestämda av omedvetna hjärnprocesser, medan andra argumenterar för att medvetenhet och reflektion spelar en roll i våra beslut.

Hur ser kristendomen på den fria viljan?

Kristendomen ser i allmänhet den fria viljan som en Guds gåva, som gör det möjligt för människan att välja mellan gott och ont, vilket är avgörande för ett moraliskt, etiskt handlande och för frälsningen.

Kan man tro på den fria viljan och ändå acceptera vetenskapen?

Ja, många håller fast vid konceptet om den fria viljan samtidigt som de erkänner vetenskapliga förklaringsmodeller för mänskligt beteende. 

Har vi mindre fri vilja om vi är starkt påverkade av vår miljö?

Miljön kan påverka våra val, men många filosofer och teologer hävdar att människor fortfarande kan utöva fri vilja inom de gränser som miljön sätter.

Vad sade Emanuel Swedenborg om den fria viljan?

Swedenborg såg den fria viljan som nödvändig för andlig utveckling, där människan kan välja att närma sig det gudomliga av egen fri vilja genom att använda sitt förstånd till att förstå de gudomliga lagarna.

”Nu är det tillåtet att med förståndet tränga in i trons mysterier.”

Vill du veta mer?

  • Fri vilja – allt du behöver veta
    Många argumenterar för att vi har fri vilja, medan andra menar att våra val är förutbestämda av faktorer bortom vår kontroll.
  • Adam och Eva enligt Bibeln
    Berättelsen om Adam och Eva är en av de mest kända från Bibeln. De uppfattas som de första människorna på jorden, men riktigt så enkelt är det inte!
  • Vem skrev Bibeln?
    Bibeln är ett resultatet av tusentals år av återberättande och skrivande, sammanställt av flera olika författare.
  • Änglars närvaro hos människan
    Änglar har länge fascinerat och inspirerat människor i olika trosuppfattningar. Dessa himmelska varelser betraktas som budbärare från Gud eller en högre makt.
  • Föds människan god eller ond?
    Svaret är både ja och nej. Människan är både ond och god men från början ett oskrivet blad.

Är du nyfiken på mer intressant fakta kring etik & moral, kristendomen, Swedenborg och mer?

  • Få våra senaste artiklar skickade till dig – rakt i inkorgen
  • Vi diskuterar religiösa såväl som filosofiska och existentiella frågor
  • Du kan avsluta prenumerationen när som helst