fbpx
5 juni, 2018

En synlig Gud

Predikan av pastor Göran Appelgren

Läsningar: Joh 14:1-3; Joh 20:24-29; AC 421; UF 1218

 “Därför att du har sett mig, tror du.”
Joh 20:29

Synlig Gud

I läsningen från Johannes möter vi lärjungen Tomas som tvivlade på uppståndelsen. Han trodde inte på vad de andra lärjungarna berättade. Det räckte inte med vad de berättade. Han behövde se med sina ögon. Och det fick han ju göra till slut. 

Godhet och trygghet

I den här predikan handlar det om människor och Gud, om synligt och osynligt. Det handlar om vad som är mest ”på riktigt”. 

När vi ser på oss själva i tillvaron, så finner vi utanför oss själva en värld, och i den finner vi människor. Vi finner kanske också något större, som vi till slut kanske accepterar att kalla dör Gud. Så vår värld består av oss själva, en fysisk värld, människor i den världen. Och allt detta ser vi med ögonen. Men mellan oss och andra människor finns något mer, något vi ser med en inre blick. Det är därför i någon mening osynligt. Samma sak gäller Gud. 

När det gäller förhållandet mellan människor så handlar det om godhet – alla människor vill ha det. I vårt förhållande till Gud handlar det om att vilja känna sig accepterad, förlåten, trygg – också det godhet.

Himmel

Godhet, kärlek – var kommer allt detta ifrån? Fysiskt sett är det något osynligt. Kommer det ovanifrån? Inifrån? Men vad är det som finns där då? Något vi kallar himlen? Och var är den då? Däruppe eller därinne? Och vad är den, himlen? Precis som Gud per definition måste vara kärlek, förlåtelse och trygghet, så måste himlen vara trygghet, måste vara godhet, måste vara kärlek. Enkelt uttryckt är himlen godhet. Den som vill ha godhet vill ha himlen. 

Och när vi har himlen, så är vi också himmel. ”Den som kommer till himlen har himlen inom sig.” ÄK 500

Det är ord som låter bra. Trygghet, godhet, förlåtelse. Och vi tror att de finns på riktigt också. Men om det finns, var kommer det ifrån? 

Ett samtal

Häromdagen hade jag ett intressant samtal om något väldigt vanligt – men väldigt fint. Det handlar om den där godheten som vi önskar oss. Den jag pratade med hade ringt till en myndighet för att reda ut något. Rösten hos den som svarade var vänlig, lugn och ärendet klarades av på ett trevligt sätt. Det som min vän sa, var att sådana små saker betyder så mycket. Det var godhet. Men var finns den? Kan man se den? Det rent faktiska var den lugna rösten osv. Men samtalet var ju fyllt av något mer, något som kommer att leva kvar i själen mycket längre än det lilla ärendet som ordnades. Vad var mest verkligt – ärendet eller godheten?! Och var, som sagt, finns godheten. Det leder oss vidare. 

Vind

Fenomenet vind är intressant. Den finns men syns inte. Den blåser omkull hus. En osynlig och förödande kraft. Vinden finns. Den för segelfartyget framåt. En kraft som verkar men som är osynlig. Den finns. Men den syns inte. 

Vind är på grekiska samma ord som ande, pneuma. Jesus talar om vinden som något som finns i våra liv: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far.” Joh 3:8 Det som Jesus talar om är något av det viktigaste som sker i en människas liv. ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.” Joh 3:8

Vinden, anden förändrar människan. Och vi kan inte se den!! Den blåser vart den vill. Skrifterna har ett genomgående tema: ”Andliga ting är mer verkliga än naturliga ting.” Uppenbarelseboken förklarad # 1218 Vi lever därför på sätt och vis i en illusion. 

Gud

I förhållande till Gud vill människan vara accepterad, förlåten, beskyddad. Vad behövs för det? Jo, att man har Gud inom sig precis som man är himmel och har himmel inom sig, när godheten har blivit ”på riktigt”. Man har Gud inom sig eller omkring sig och är skyddad, förlåten, älskad. Man vandrar då med Gud. 

Mer verkligt

Kan vi göra allt detta mer verkligt, mer synligt för oss? Kan vi lära oss se vinden? Se Arcana Cœlestia #6686 I Johannes, kap 14 säger Jesus: ”Jag går och bereder plats åt er.” Tror vi på det? Ja! Men hur ser det då ut på den platsen? ”I min Faders hus finns många rum.” Men hur ser det ut i de där rummen? Det är väl himlen vi talar om. Himlen i oss. Vi är himmel. Jesus säger också: ”Om jag än går …, skall jag komma tillbaka och ta er till Mig, för att ni skall vara där jag är.” Tror vi på det? Ja! Men hur fungerar det? Hur kan vi se Honom? Känna att Han accepterar oss, förlåter oss, beskyddar oss, älskar oss. 

Tror vi på himlen? Tror vi på Gud? På riktigt?! ”Andliga ting är mer verkliga än naturliga ting.” Uppenbarelseboken förklarad # 1218 

Naturvetenskap

Vi gör ett hopp här. Idag är vi väldigt duktiga på att förstå den materiella världen. För tre till fyra hundra år sedan var det inte så. Man gissade. Man gissade om sjukdomar. Man gissade om kosmos. Idag vet vi saker om människokroppen och biologi som gör att vi kan bota sjukdomar som var obotliga för inte så länge sedan. För läkarvetenskapen är allt detta synligt, förklarligt. Men vi som blir botade – hur mycket ser vi? Är det inte osynligt egentligen? 

Vi kan förstå

Men vi kan förstå det. Vi tror på det. Vi tror på vad läkaren säger, och när behandlingen är genomförd ser vi ett resultat. Men kan vi egentligen hävda att vi har sett med våra ögon vad som har skett? Vi förstår kemi så att vi kan använda en lång rad produkter som gör vardagen enklare. Vi förstår fysik och matematik så att vi kan bygga datorer och avancerad elektronisk utrustning. Vi behöver inte gissa längre. 

Vi skulle kunna gå så långt som att säga att vi på ett materiellt plan har uppnått godhet och trygghet. Inte andligt men materiellt. Vi kan se till att vi har det vi behöver så att livet rullar på utan större svårigheter. Vi kan säga att vi kan lita på att naturlagarna gäller i morgon också, inte bara idag. I någon mening kan vi säga att vi ser allt detta med våra ögon och tror på det. Ingen av oss förstår hur en dator fungerar in i minsta detalj. Men vi använder den. 

Se från det andliga eller från det jordiska

Men om vi nu går tillbaka till det andliga och eviga, skulle man då inte önska att man kunde se mer?! Och därför lita ännu mer på sin världsbild, den livsåskådning vi håller på att bugga på hela tiden. 

Tänk om det hade varit så att det en gång fanns människor som kunde se mer. Och tänk om vi en dag skulle kunna se mer. Då skulle vi få mer av godhet och trygghet också i vårt inre. Ja, som vi hörde i läsningen, så fanns det människor en gång i tiden som hade en annan världsbild. Deras utsiktspunkt var därovan, men sedan gick människosläktet på en väg som ledde nedåt, från ett intresse för det andliga, till ett blandat intresse för det andliga och jordiska, och till sist ned till ett enbart jordiskt intresse. Det är dags att gå uppåt igen! 

Önska sig himlen

Men då gäller det att man har något att hålla tag i. Vi vill ha godhet i våra liv. Om vi är överens om att godheten kommer från ovan, från himlen, så måste våra liv här i jordelivet stå i harmoni med våra framtida liv i himlen. Vi väljer himlen. Det låter ju så bra. Men vad hittar vi där när vi kommer dit? 

Ensam med god mat, vackra landskap, fågelsång? Ja, det också, men framför allt kommer vi att hitta människor. Massor med människor! Ja, änglar kallar vi dem. Och gemenskap. Goda människor. Välkommen! Vad vill du göra? Frågar de. Det är en verklig värld, lika verklig som här. Det är den kunskapen vi behöver för att det andliga livet på jorden ska få ett mer sant innehåll. 

Önska sig Gud

Vi ska därför göra himlen levande för oss. Den är osynlig, men vi accepterar att våra begrepp om den speglar en handfast verklighet – fast i en annan dimension. Kan vi då öva oss på att Gud, Herren är en lika handfast, verklig person som vi kan vända oss till? Låt oss gå tillbaka till dagens bibeltext: 

”Thomas … hade inte varit med de andra lärjungarna när Jesus kom. De sade nu till honom: –  ’Vi har sett Herren.’ Men han svarade dem: – ’Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro’.”

Gud kan aldrig bevisas. Vi måste använda tanker, idéer, kunskaper för att göra Gud till en verklighet. Vi skulle kunna kalla det en indiciebevisning. ’Det verkar som att …’. Något som är osynligt för ögat måste göras synligt på ett annat sätt. Thomas tvivlaren kom vidare. Vi kan också komma vidare. 

En uppenbarelse som berättar för oss

Därför är det stora med de uppenbarelser vi har fått av Herren genom Emanuel Swedenborg att vi får en kunskap som kan jämföras med de nya kunskaperna inom naturvetenskapen. Vi kan se bättre, och vi kan handla bättre. Godheten kan växa i våra liv, våra egna och i världen. Gudsbilden kan fördjupas. ’Om jag inte får se hålen efter spikarna … så kan jag inte tro’. 

Ordet som grund

Guds Ord är grunden för ett rätt andligt liv i den kristna kyrkan. Men vi måste höja vår blick. I Ordets inre finns skatter som vi ska gräva fram. Därför står det så här i början av Arcana Cœlestia: 

”Den invärtes meningen i Ordet innehåller mycket djupa arkana som aldrig tidigare kommit till någon människas kännedom och inte heller kan göra det, om man inte vet hurdana förhållandena är i det andra livet … Det mesta av Ordets invärtes mening är inriktad på, berättar om och omfattar just hur förhållandena är i det andra livet.” Arcana Cœlestia # 67 Eller uttryckt på ett annat sätt: Genom att bättre förstå hur det verkligen ser ut i den andliga värld där vi kommer att leva i all evighet, desto mer vägledning kan vi få när vi läser Guds Ord. Genom de nya uppenbarelserna får vi en rik beskrivning av allt gott som finns i himlarna, och det inspirerar oss till att se godheten som verklig, som förbunden med Herren och himlen, och vi kan bli en del av den. 

Godhet och trygghet

Vi har mest talat om godhet och himmel. Men det som dagens text om Jesus och lärjungarna kan lära oss är att ju mer vi förstår att Jesus är Gud, att Hans liv på jorden var en kamp och ständiga segrar över det onda, och att uppståndelsen är resultatet av den slutgiltiga segern på korset, så kan Han bli mer synlig och närvarande i våra liv. Godhet och trygghet blir starkare därför att vi mer och mer kan se det som inte kan ses med det vanliga ögat. 

Att se Herren 

Och vi kan se Herren Jesus Kristus, även om vi är lika tröga som Tomas. 

”Åtta dagar därefter … kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem … Till Thomas sade Han: – ’Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!’ Thomas svarade honom: – ’Min Herre och min Gud!’” Joh 20:26-28

Lägg märke till att det inte sägs att Tomas faktiskt tog på Jesus. Det räckte med mötet och med tillåtelsen att röra Honom. Tomas hade blivit övertygad. 

Det osynligt synliga

Vi har talat om himmel och Gud som både något osynligt och något som med tankens och känslans kraft kan bli synliga för vårt inre. I de många rummen som Jesus talar om finns idel godhet – och vi kan nu se dem bättre än förr! Vi kan med en inre blick tro att den andliga världen är mer verklig än vår värld här. Om vi kan mer och mer förstå vem Herren är, att Han är levande, närvarande. Och då kan vi få en större tillit och få mer hjälp i det dagliga livet. 

Vår uppgift är alltså att utveckla våra inre tankar och göra dem levande och att få dem att kännas som att de är ”på riktigt”. Den Himmelska läran hjälper oss med det. Den hjälper oss höja oss i vårt inre och börja resan uppåt, till den himmel vi föreställer oss i vårt inre. Där ser vi på ett andligt sätt. Vi blir då så som dem som Jesus talar om: 

”Saliga är de som tror, fastän de inte ser” med jordiska ögon. 

Amen!

 


Läsningar:

Joh 14:1-3:
Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud, och tro på Mig. I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till Mig, för att ni skall vara där jag är.

Joh 20:24-29:
Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra lärjungarna när Jesus kom. De sade nu till honom: – ’Vi har sett Herren.’ Men han svarade dem: – ’Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro’. Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: – ’Frid vare med er.’ Sedan sade han till Thomas: – ’Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!’ Thomas svarade honom: – ’Min Herre och min Gud!’  Jesus sade till honom: – ’Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.’ Översättning: Svenska folkbibeln

Arcana Cœlestia # 421:
I den fornäldsta kyrkan var människorna himmelska. Det betyder, att de var så beskaffade att de naturligtvis såg med sina ögon på allt som de iakttog runt omkring sig i här på jorden. Men deras tankar var däremot inriktade på det himmelska och Gudomliga som dessa jordiska ting förebildade. Deras synförmåga fungerade bara som ett instrument. …

Den generation som kom efter den – den Forngamla kyrkan – …var emellertid inte likadan som sina förfäder, när de iakttog jordiska föremål och fenomen. Eftersom de älskade det världsliga och jordiska, så fäste de sitt sinne vid sådana ting. Och eftersom de alltså först tänkte på dessa och först därefter tänkte på det himmelska och Gudomliga, så började det som hörde till de fysiska sinnenas värld att för dem bli huvudsaken, och inte som det hade varit för deras förfäder enbart ett medel eller verktyg. … Och när det världsliga blir det huvudsakliga, så resonerar man på grund av detta om det himmelska, och man förblindar sig.

Uppenbarelseboken förklarad # 1218:
Andliga ting är mer verkliga än naturliga ting.