De tio budorden – vägen som leder till livet

De tio budorden har i tusentals år varit en moralisk kompass först för den judiska och sedan
för den kristna gemenskapen. I en modern värld där människor i högre grad tar ansvar för sin
egen andliga utveckling föredras ofta inre övertygelser framför yttre, tvingande regler. Just
här visar sig budordens fortsatta relevans. De erbjuder vägledning – inte som blinda krav, utan
som inspiration till självrannsakan och en ärlig uppgörelse med sig själv.

Inom Swedenborgsk tradition förstås budorden som en aktiv del av den andliga utvecklingen.
De riktar sig inte enbart till människans yttre handlingar, utan till hennes inre liv. Swedenborg
uttrycker detta tydligt när han skriver att ”de tio budorden riktar sig inte bara till det yttre
livet utan också till människans inre vilja och begär.” På så sätt blir de ett redskap för
andlig förnyelse, där människan med sin fria vilja steg för steg kan leva mer i kärlek till
nästan.

Nyckelpunkter

• De tio budorden som inre vägledning
• Den fria viljan och andlig förnyelse
• Budorden som ett redskap för självrannsakan
• De tio budorden i ett samhällsperspektiv
• Tidlösa principer för moral och etik

De tio budorden som inre vägledning

De tio budorden är en samling grundläggande levnadsregler som enligt Bibeln gavs av Gud
till Mose på Sinai berg (2 Mosebok 20). De utgör kärnan i den moraliska undervisningen
inom judendom och kristendom och har i årtusenden påverkat lagstiftning, samhällsbygge och
människors samveten. Budorden rör två grundläggande relationer: människans förhållande till
Gud och hennes förhållande till andra människor.
De tio budorden enligt kristen tradition:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn.
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
4. Hedra din far och din mor.
5. Du skall inte döda.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller något annat som tillhör din nästa.

Swedenborg menar att dessa bud uttrycker den ordning som Gud har instiftat i människans
själ. När denna ordning bryts uppstår inre splittring; när den återupprättas genom medvetna
val öppnas vägen för andlig förnyelse. Därför är budorden inte bara förbud riktade mot yttre
handlingar, utan vägvisare mot inre frihet, där sanning och kärlek kan styra människans liv.

Budorden som ett redskap för självrannsakan

Inom Swedenborgskyrkan ses budorden som ett redskap för självrannsakan – en spegel som
avslöjar inte bara vad vi gör, utan vilka vi är. De hjälper människan att se vilka vanor, begär
och attityder som inte stämmer överens med kärleken till nästan. Att de flesta bud är
formulerade som ”Du skall inte …” innebär inte ett yttre tvång, utan en inbjudan att pröva sitt
inre liv i ljuset av det godas principer.

Swedenborg betonar att verklig förändring sker först när människan aktivt tar ställning mot
det onda inom sig. ”Om människan inte strider mot det onda som synd, kan hon inte bli

andligt förnyad,” skriver han. Budorden blir därmed inte bara moralregler, utan verktyg för
inre tillväxt.

Målet är inte att följa buden av rädsla eller plikt, utan att vilja dem från hjärtat. Enligt
Swedenborg är det först när människan av fri vilja avstår från det onda därför att hon ser det
som ont, som tron blir levande. Han sammanfattar detta samband i orden: ”I den grad som vi
vänder oss bort från det onda därför att det är en synd mot Gud, i samma grad gör vi
det goda.”

Budorden i ett samhällsperspektiv

De tio budorden har historiskt haft stor betydelse för lagstiftning, samhällsordning och etik.
Förbud mot stöld, lögn, mord och otrohet återfinns i både svensk lag och internationella
rättsprinciper. Även tanken om vilodag och respekt för föräldrar har format sociala mönster
och arbetsliv.

I ett alltmer sekulariserat samhälle betraktas budorden ofta som kulturella referenser snarare
än religiösa normer. Ändå lever deras inflytande kvar i den etiska grund som bär upp
rättsväsendet, skolan och socialpolitiken.

Swedenborg går ännu längre och menar att kärleken till nästan inte kan begränsas till enskilda
relationer. Samhället som helhet är också vår nästa. Därför skriver han att ”kärleken till
nästan består i att handla rätt och troget i sitt ämbete, sin syssla och sitt arbete,”
eftersom allt sådant arbete ytterst tjänar det gemensamma bästa. Handlingar som stöld, lögn
och svek hotar därmed inte bara individer utan hela samhällsbygget.

En inre, levande tro

Swedenborg lärde att ett verkligt andligt liv börjar när människan följer budorden av kärlek
till det goda och med en vilja att leva i sanning. Tron är inte enbart en intellektuell övertygelse
eller en muntlig bekännelse, utan något som tar form i hur vi lever våra liv.

De tio budorden är därför mer än yttre föreskrifter. De rymmer, enligt Swedenborg, hela
religionen i koncentrerad form. Han sammanfattar detta i den välkända formuleringen att ”de
tio budorden innehåller i korthet allt som hör till kärleken till Gud och kärleken till
nästan.” Som inre vägledning fungerar de som en andlig karta som leder människan från
själviskhet till kärlek, från oordning till frihet.

Sammanfattning

De tio budorden har i årtusenden varit en moralisk och andlig grund för judisk och kristen tro.
Inom Swedenborgsk tradition förstås de inte främst som yttre regler, utan som redskap för en
inre resa. Genom fri vilja, självrannsakan och kärlek till nästan kan människan omvandlas

inifrån. Budorden fungerar därmed som en spegel för hjärtat snarare än som en lista av krav –
och erbjuder än i dag en fördjupad vägledning för både individ och samhälle.

FAQ – Vanliga frågor och svar

Hur har kristendomen påverkat våra lagar och vår moral?

Kristendomen har format vår syn på rättvisa, människovärde och ansvar genom ideal som
barmhärtighet, förlåtelse och den gyllene regeln.

Vilken roll har kyrkan spelat i utbildning och samhällsbygge historiskt?

Kyrkan bar länge ansvaret för skolor, fattigvård och moralisk fostran och lade grunden för det
svenska folkbildningsidealet.

Finns det spår av kristendomen kvar i dagens sekulariserade samhälle?

Ja, kristna värderingar präglar fortfarande lagar, mänskliga rättigheter och välfärdsstrukturer,
även om de sällan benämns som religiösa.

Hur ser Swedenborgskyrkan på kristendomens plats i det moderna samhället?

Den betonar inre tro och andlig utveckling snarare än yttre, tvingande påbud, och ser
värderingar som levande när de bärs av individens vilja att göra gott. Swedenborg
sammanfattar detta i orden: ”Himlen är ett nyttans rike.” Mycket viktigt är att i världen aktivt
bidra med sina egna konstruktiva krafter. ”Himlen är ett nyttans rike”, säger Swedenborg.
Människan levandegör den himmelska principen genom att följa de tio budorden – på riktigt,
med hjärta och förnuft.