Folket kom för att lyssna på honom

“Tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.” Luk 21:38

Odling med kloka ord

Sommaren närmar sig slutet. Och sommarpraten i Sveriges Radio har också kommit till slutet. Det är många som har lyssnat på dem. Det är många kloka ord som har yttrats, och det är bra. Det sägs kloka ord både här och där i vår vardag och i vår kultur. Kultur betyder odla. Vi odlar i vår tankes trädgård, planterar, sår frön, rensar ogräs, tuktar, vårdar och gläds över det som växer. Så kloka ord är bra för vår själ.

I dagens text hör vi om folket som lyssnade på Herren Jesus Kristus. Här handlar det också om odling med kloka ord, men sammanhanget är ett annat. Och det är värt att understryka, för när vi odlar vår tankes och känslas trädgård, kan vi gå in i ett alldeles särskilt rum, ”templet”, och lyssna på ett alldeles särskilt program, Ordet som Herren själv talar. Då händer något. I sista kapitlet av detta evangelium hör vi nämligen en lärjunge säga: ”Brann inte vår hjärtan när han talade med oss och förklarade skrifterna för oss”. Luk 24:32

Läsningar

Luk 21:25-38:
[Jesus sade:] ”Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning. ”Han gav dem också en liknelse: “Se på fikonträdet och alla andra träd. Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära.

Amen säger jag er: Detta släkte skall inte förgå, förrän allt detta sker. Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.” … Om dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på det berg som kallas Oljeberget. Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.
(Översättning: Svenska Folkbibeln 1998)

Arcana Cœlestia # 2405:8:
I egentlig mening så betecknar ’morgon’ Herren, Hans ankomst och således Hans rikes annalkande. Av detta inser vi också vad ’morgon’ dessutom betyder, nämligen uppkomsten av en ny Kyrka, som är Herrens rike på jorden. Detta rike avses både i allmän och i begränsad mening, ja, även i en mer begränsad mening. I den allmänna meningen betyder’ morgon’ när en Kyrka på jorden grundas på nytt. I den begränsade meningen betyder ’morgon’ när en [enskild] människa blir född på nytt och blir en ny människa, ty Herrens rike upprättas då inom henne.

Och i den mer begränsade meningen betyder ’morgon’ så ofta det goda som kommer av kärleken och tron blir verksamt hos människan … Följaktligen innebär Herrens uppståndelse på den tredje dagen om morgonen (Mark 16:2,9; Luk 24:1; Joh 20:1) i begränsad och mer begränsad mening att Han dagligen, ja, varje ögonblick, uppstår i den pånyttfödda människans sinne.

Kloka tankar

Det finns många utmaningar här i livet, och vi behöver hitta lösningar på både små och stora saker. De små klarar vi var och en själva, men de stora måste vi lösa tillsammans. Då behövs klokskap, och det finns det som tur är gott om. Men det räcker inte alltid, och som mänsklighet söker vi vidare. 

En lång tradition i vår kultur i Sverige är Sommarpratet i P1. Allting passar inte alla, men på det hela taget måste vi ändå säga att det görs många försök till att förstå livet och peka på en möjlig och bättre väg framåt. Vi kan då fråga oss, rent generellt, varifrån var och en får sina tankar och idéer. Ja, på något sätt lånar vi ju av varandra hela tiden. Vi hör något klokt och det utvecklar vårt eget tänkande. Det kan vara i samtal, läsande, lyssnande. Det är som att gå in i olika rum, P1-rummet, After Work-rummet, middagsprat-rummet. 

Ytterligare ett rum

Men så finns det ju ett speciellt rum till, det religiösa rummet som kan heta kyrka, tempel, missionshus, synagoga, moské, mandir osv. I Nya testamentet undervisar Jesus både i templet och i synagogan. För oss i vår gemenskap heter det kyrka. När vi tänker på kyrkorummet, så framkallar det en känsla av något som har med helighet och gudomlighet att göra.

Det är ett annat sorts rum, annorlunda än alla andra rum, även om de också förstås är viktiga och har sina roller att spela i klokskapens mognad. Det är det speciella rummet som vi hör om i dagens text: ”Om dagarna var Jesus i templet och undervisade … Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.” Luk 21:37, 38 ”Tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att lyssna på honom.”

I den här versen har vi då folket, dvs vi själva, och det heliga, speciella rummet – vi har öppnat oss för något bortom vardagen, och Herren – han som bär fram det gudomliga Ordet, och det är morgon. Herren, rummet, vi själva och morgonen. Så ser vårt religiösa liv ut när vi är öppna i sinnet och söker klokskap på ett alldeles särskilt sätt. Fast när vi tänker på kyrka som ett rum, så är det givetvis inte begränsat till en fysisk plats. Vi är utspridda över land och riken men vi delar samma andliga skatter och befinner oss därför i samma heliga rum. 

Morgonen

Det finns många ställen i Bibeln där ’morgon’ nämns. Det är för det mesta positivt! Och det betyder alltid en ny början. Skapelsedagarna slutar med orden ”det blev afton och det blev morgon den första, andra dagen” osv. Efter en dags fullbordan börjar något nytt nästa morgon. De flesta människor upplever morgonen som något positivt. När vi hör ’morgon’ i Ordet så har det ofta att göra med nyfikenhet, villighet att höra något nytt, och att ta sig an något nytt. 

Det Gudomligas närvaro

När det finns en sådan nyfikenhet i det heliga rummet, kyrkan, templet, så är sinnet öppet för att beröras av något Gudomligt, något som är utöver den klokskap som världen kan ge oss. Det är morgon, det är undervisning, det är helighet omkring oss, och det är framför allt det Gudomligas närvaro. Vi är öppna och tar emot något som är annorlunda, något som ’världen’ inte fullt ut förstår. 

Ge ditt bidrag!

När vi i det heliga rummet på nyfikenhetens morgon har tagit emot gudomlig klokskap, så är det dags att dela med sig av den. Vi går ut i världen och låter vårt ljus lysa. Se Matt 5:16 Nej då, det är inte pretentiöst att tänka så. Om vi bara är oss själva och gör vårt bästa med samma attityd som alla andra – här är mitt lilla bidrag – så kommer något av det som vi har hittat i det heliga rummet att av sig självt lysa igenom när vi samverkar med andra. 

I verket Läran om den Heliga skrift sägs något märkligt. När en människa med vördnad läser Ordets bokstavsmening, ”så strömmar det in inre sanningar med himlens ljus, ibland även när hon inte vet om det.” Läran om den Heliga skift # 41 Vi skulle kunna använda den andliga bilden här och säga att vi i det heliga rummet, från Herren, har fått något av den heliga klokskap som är tänkt att förändra världen. Utan att veta om det bidrar vi med något som kommer från en högre källa när vi går ut i världen. 

Fikonträdet

På det temat ska vi anknyta till bildspråket om fikonträdet i läsningen idag. Nuförtiden matas vi med så mycket information om vad som sker i världen. Det kan kännas tröstlöst och nedslående. Därför försöker vi hitta så många ljuspunkter som möjligt för att balansera upp eländet. Det är alldeles uppenbart att det finns ofantligt många människor som vill bidra till en bättre värld – inte bara vill utan gör det. Det positiva med all information är att det gör oss medvetna och därmed att vi får möjlighet att göra något åt det genom små eller stora insatser. 

Flera av oss i församlingen har god kännedom om en organisation som heter ALEF, vars uppdrag är att lära kvinnor och barn i afrikanska länder att läsa, skriva och räkna. De har framgång och världen blir lite mer välfungerande. Där har vi en fikonknopp som är på väg att bli en mogen frukt: ”Se på fikonträdet och alla andra träd. Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära.” Luk 21:29-32 

Liknelsen syftar på allt det goda som sker lite här och där, hela tiden lite i taget. Det finns väldigt många knoppande frukter att bli inspirerad av. Det balanserar upp eländet. Även för den människa som kanske inte ser sig som inspirerad av en gudomlig källa, så är det något som lyser. ”Låt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.” Matt 5:16 

Låt mig skriva om tanken från Läran om den Heliga skrift. När en människa med vördnad betraktar världen och engagerar sig i den, så strömmar en inre kraft från ovan in i människan, ”även när hon inte vet om det”. Detta är gott och väl och vi ska vara glada för att det sker på det sättet, för då är det en osjälvisk handling, och osjälviska handlingar har kraft i sig. 

Förvirring och förhoppning

Men, men om vi tror på det vi håller på med som kyrka, så borde det väl vara så, att ju fler som går till den gudomliga källan för att skaffa sig ett klarare tänkande, så borde desto fler fikonknoppar gå till mognad, och kanske snabbare. Så varför går det så långsamt då? Jag vågar påstå att förvirringen i världen fortfarande är stor, och att förändringen måste gå i små steg. Det är mycket i det som har uppenbarats genom Emanuel Swedenborg som har blivit accepterat, även om det inte görs direkta hänvisningar till hans verk.

Andliga sanningar finns både på papper och så att säga i luften, i den andliga luft som människor över hela jorden andas in. Människosläktet står inte längre lika ”rådlöst vid havets och bränningarnas dån”. En andlig världsbild tränger fram på olika sätt. Allt fler människor känner sig övertygande om att det finns en andlig värld och att det är dit vi går direkt efter döden. Kunskapen om nära-döden-upplevelser stärker den tron. Det är näst intill mogna fikon. 

Ja, det kommer att ta tid för ljuset att bryta igenom de mörka molnen. Men det kommer att ske. Det är det som dessa ord innebär:

”Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet.” Luk 21:27; jfr Matt 24:30

Det är ett löfte och det fylls på med en inspirerande uppmaning:

”När detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning.” Luk 21:28 

Den Andra ankomsten

Det här är profetisk text i Nya testamentet, och det är en förutsägelse om det som ligger Nya Kyrkan nära, ja, som är anledningen till att det finns en sådan rörelse som Nya Kyrkan. I det första stycket i verket Himmel och helvete förklarar Swedenborg att det är genom de uppenbarelser som kommit genom honom som de andliga sanningarna i Bibeln nu blir synliga och fattbara. Det är bibelordet som är ’molnet’, och ’makt’ och ’härlighet’ är de andliga sanningar, de andliga redskap som finns dolda i Bibelns berättelser och kryptiska bildspråk. Genom Swedenborg ger Herren oss en nyckel till att förstå den djupare innebörden av budskapet, av vem vi är som människor och vad vi kan bli med hjälp av dessa redskap. 

Så, jag upprepar min fråga ovan: ’men om vi tror på det vi håller på med som kyrka, så borde det väl vara så, att ju fler som går till den gudomliga källan för att skaffa sig ett klarare tänkande, så borde desto fler fikonknoppar gå till mognad, och kanske snabbare’. Ja, så är det, för den Andra ankomsten är den nya tid som vi lever i, en tid där det sker stora saker därför att det finns en ny kraft från ovan. Det är mycket elände att städa undan, men det finns nu en ny kraft i vår värld. 

En liten rörelse

Ibland känner vi oss nedslagna för att vår verksamhet inte tycks vara tillräckligt uppskattad. Det vi då ska tänka är detta: Vi ska naturligtvis inte ge upp! Vi gör naturligtvis inte fel! Det kommer naturligtvis att bli bättre! 

Vi har blivit berörda av Herrens Andra ankomst, alltså blivit berörda av helt nya tankar om livet, livet både här och där, av tankar om Gud som kärlek, av tankar om möjligheten att förändra sig på djupet och mycket annat. Det finns därför ingen väg tillbaka, bara framåt. I slutet av matteusevangeliet hittar vi Jesu missionsbefallning till lärjungarna. Han uppmanar dem till att ”gå ut och göra alla folk till lärjungar” genom att döpa dem. Syftet med dopet är att ta till sig de gudomliga sanningar som förmår förändra människosjälen till sin högsta potential. Vi kan se församlingens arbete som att vi går ut och döper med dessa nya sanningar. Vi vet att de berör, så de kan beröra ännu fler människor. Och samma löfte som lärjungarna fick finns också idag: ”Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut”. Matt 28:20 ”Tidens slut” betyder i evighet. Herren överger oss aldrig. Han vill att vi ska lyckas. En ny morgon har börjat!

Amen!