Tolerans och förändring

Tolerans och förändring

Predikan av pastor Göran Appelgren

 “Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn, och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.”
Matt 28:19-20

Läsningar:

Matt 28:11-20:
Medan [lärjungarna] var på väg, kom några ur vaktstyrkan in i staden och underrättade översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa samlades med de äldste och beslöt att ge soldaterna en stor summa pengar och sade: ’Säg att hans lärjungar kom på natten och rövade bort honom medan vi sov. Och om landshövdingen får höra det, skall vi tala med honom och se till att ni kan känna er helt lugna.’ De tog emot pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda, och än i dag är detta rykte spritt bland judarna. De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. Och när de såg Honom, tillbad de honom, men andra tvivlade. Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn, och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.
(Översättning: Svenska Folkbibeln)

Himmel och helvete # 450:
När de himmelska änglarna är hos en person som blivit uppväckt, lämnar de henne inte, ty de älskar varje människa, men när anden är sådan att han inte längre kan vara kvar i de himmelska änglarnas sällskap, då längtar han efter att skilja sig från dem. När detta sker kommer änglar från Herrens andliga rike, och genom dem får den nyuppväckte anden förmågan att kunna använda sig av ljuset, ty dessförinnan såg han ingenting …

Änglarna sörjer omsorgsfullt för att inga andra föreställningar skall nå den återuppväckte än sådana som vittnar om kärlek. Därefter talar de om för honom att han är en ande.

Sedan han fått förmågan att använda sig av ljuset, bevisar de andliga änglarna den nyblivne anden alla de tjänster som han i detta tillstånd någonsin kan önska sig. De undervisar honom också om förhållandena i det andra livet, men endast i den mån han kan fatta det.

Men om den återuppväckte inte är sådan att han vill undervisas, längtar han efter att komma bort också från dessa änglars sällskap. Dock överger inte änglarna honom, utan det är han som skiljer sig från dem. Änglarna älskar nämligen varje människa och önskar ingenting högre än att bevisa andra människor tjänster, undervisa dem och leda dem till himlen. Det är i detta som deras högsta glädje består.

När den nykomne anden på detta sätt har skilt sig från änglarna, tas han emot av goda andar, och när han är i deras sällskap bevisas honom också alla tjänster.

Isolering

Kan man tänka sig en kyrka som är helt avskild från världen? Ja, det var ju en konstig fråga. Kyrkan måste väl bestå av människor som lever i världen. Men om vi säger så här: Kan man tänka sig en kyrka som är helt avskild frånresten av världen? I den frågan finns då den underförstådda tanken att där kyrkan finns, där finns den riktiga världen, den som består av riktiga, goda, syndfria människor. Och ”resten av världen” är det som man är avskild från.

Det har då och då uppstått rörelser som har haft ungefär den idén. För att det som man uppfattar som sanningen inte ska förstöras, så flyttar man någonstans där man kan få vara ifred från ”resten av världen”. Den sortens människa skulle svara Ja på min första fråga: Kan man tänka sig en kyrka som är helt avskild från världen?

Det har givetvis funnits – och finns kanske – asketiska rörelser som har försökt detta. Esséerna i Qumran vid Döda havet runt det första århundradet kan vara ett exempel. Och problematiken var uppenbar för Paulus. I 1 Kor 5 säger han: ”I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor. Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då skulle ni ju behöva lämna världen!” 1 Kor 5:9-10

Frågeställningen har levt kvar och finns än idag: hur ska en kyrka förhålla sig till omvärlden?

Missionsbefallningen

Texten vi hörde idag är de avslutande orden i Matteusevangeliet. ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!” Här finns ju svaret på min fråga. Det är så enkelt! Gå ut! Det står inte:

“Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Stanna därför inomhus så att ni inte blir besmittade av den onda världen utanför dörren!”

Det står Gå ut! Det står inte heller: ”Om ni har lust eller tid över, så kan väl i alla fall pröva att gå ut.” Det står Gå ut! Imperativ. En uppmaning!

Uppgiften, modell Ä

Gå ut för att göra det som sedan kommer i texten: ”Gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn, och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.” Och där har vi ju en enastående möjlighet att missförstå vad en kärleksfull Gud menar. Låt oss först missförstå! Alla som inte har hört talas om evangeliet kommer att gå en evig andlig död till mötes. Det vill inte Gud. Därför ska alla folk omvändas, till varje pris, överallt, alla människor på hela jorden!

Den inställningen är ju tilltalande för den som upplever den besvärliga spänningen mellan den perfekta kyrkan och den onda världen utanför. Om alla blir omvända så finns inget ”resten av världen”. Resten av världen har ju blivit en del av oss, den perfekta kyrkan. Så enkelt var det.

Men ack nej! Den modellen visade sig ganska snart vara en dålig idé. Den var så dålig att vi ofta, idag, här i Sverige hör människor vittna om att de har tagit avstånd från allt vad religion heter, kanske mest av allt kristendomen med sitt så kallade kärleksbudskap, därför att det är så mycket ont som har gjorts i religionens namn. Då är det nog bättre att leva med att det finns ett ”resten av världen”.

Uppgiften, modell Y

”Gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn, och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.” Detta kan faktiskt betyda något annat. Med nykyrkliga tankar kan vi öppna upp budskapet till något mycket bättre. Vi börjar med dopbefallningen. I vår dopritual läser vi detta från Skrifterna: ”Låt därför de som döps veta, att dopet varken medför tro eller frälsning, men att det betygar att de skall få tro och bli frälsta, om de föds på nytt.” En himmelsk lära om det Nya Jerusalem # 207

Kort sagt så är dopet ingen magisk handling som förvandlar individen från svart till vitt på ett ögonblick. Tvärtom är det det som dopet handlar om som ger individen verktyg för att nå målet som är att bli vit från att ha varit svart, alltså pånyttfödd, men steg för steg. Då kan vi tänka på dopbefallningen som att sprida de andliga idéer som vi själva har prövat och vet fungerar. Vi har ju sett att med dessa idéer, sanningar, kan vi med vår absoluta egna vilja omvända oss och bättra oss. Idéerna fungerar. Då borde det kunna fungera på andra människor också, och när det gör det så lever vi upp till en annan del av uppmaningen också: ”Gör alla folk till lärjungar!” De lärjungar som vi har berört sätter igång och läser, frågar, studerar mer, går in i sin kammare och reflekterar ostört. Men det som satte igång självrannsakan var att de har hört ett nytt budskap från oss. Vi har gått ut. Och då kommer vi till nästa bit.

Kärlek, sanning och handling

Dopet skulle ju vara ”i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn!”
Ja, då möter vi ytterligare en utmaning, Fader, Son och Helig Ande. Där kan vi citera Johannes, kap 14, vers 6 och köra vidare på det kalla, inskränkta spåret: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom Mig.” Jag är ju Jesus. Det finns bara en väg. Den som inte känner till och därmed erkänner Jesus som vägen till himlen hamnar förstås i helvetet. Den kristna världen kämpar fortfarande med detta bibelord. Så låt oss följa ett annat spår. Istället för Fader, Son och Helig ande säger vi Kärlek, sanning och handling. Hoppsan! Var kom det ifrån då!?

Ja, om vi menar att Gud är kärlek och att ordet ”Fader” betyder Gud, så har vi den första biten klar. ’Fader’ är kärlek.

Om vi menar att Sonen är Jesus, så är det inte svårt att se att Han är sanning. ”I begynnelsen var Ordet” och så vidare. Jesus är Ordet, alltså sanningen. ’Son’ är sanning.

Men hur kan vi tänka att Helig ande är handling? Så här säger Skrifterna: ”Kärleken och visheten är ingenting värda om de inte omsätts i handling; de är bara fantasier och blir inte verkliga förrän de gör nytta.” Uppenbarelseboken uppenbarad # 875I det citatet har vi alla tre orden om vi säger sanning i stället för vishet. Med en liten omskrivning blir det: ”Kärleken och sanningen är ingenting värda om de inte omsätts i handling.” Med ytterligare en omskrivning med de bibliska orden: ”Fadern och Sonen är ingenting värda om de inte blir Helig ande.” Jfr Joh 7:39

När en människa blir berörd av både kärleken och sanningen, så kan hon inte låta bli att handla. Helig ande är heligt handlande som kommer ur kärleken och sanningen, helt handlande, helande handlande. Kraften att genomföra detta heliga – hela – helande – handlande kommer av krafter inom människan som i sin tur kommer från den rean källan, kärlekens och vishetens källa, alltså Gud själv, eller med andra begrepp från Fadern och Sonen.

Den onda världen utanför

Det är den sortens handlande som vår Herre och Gud Jesus Kristus vill se hända i världen. Så hur gör man när man går ut och döper och hjälper människor att förverkliga Guds vilja med oss alla?! Alla!

I dagens läsning från Himmel och helvete handlade det om vad som sker när människan vaknar upp på andra sidan. Där är allt kärlek. Himlen ÄR kärlek, förenat med vishet som en naturlig följd, men i första hand kärlek. I det första stadiet är det de himmelska, alltså högsta änglarna som omfamnar den nyligen avlidna personen. Det är ren kärlek. Inte ett ord yttras. Sedan – på andens egen begäran – tas omsorgen över av de andliga änglarna, de som gärna pratar och diskuterar men fortfarande på ett kärleksfullt sätt. Och sedan, om anden så vill, tas ett steg till till något lägre, till goda andar. Se Himmel och helvete # 450

Parallellen haltar lite, men vi kan använda beskrivningen för hur vi ska förhålla oss till våra medmänniskor, när vi vill ge dem något gott. Gott säger vi men menar då också något sant, för sant är bara det som är förbundet med det som är gott. Vår avsikt  ska vara gott men det förmedlas genom sant. Sedan gör människan, anden vad den vill med det. Detta är den Fader, Son och Helig ande som vi ska döpa i. Det börjar med omtanke, kärlek och god vilja. Fördömanden och hat finns över taget inte i närheten av missionsbefallningen, minst av allt erövringskrig i Guds namn.

Tolerans

Det här var den ideologiska överbyggnaden för det tillämpade handlandet. Vi närmar oss den onda världen utanför oss. Eller hur var det nu? Var den ond, eller …? En hörnsten i att Gå ut är tolerans. Det är ett begrepp som man kan grotta ner sig i, men enkelt uttryckt handlar det om att lyssna på den man pratar med, vara lyhörd och försöka förstå vilka utgångspunkterna är för ett samtal eller samvaro. Fader, Son och Helig ande, kärlek, sanning och handling kräver en rymd av tolerans kring oss och dem vi talar med.

Äktenskaplig kärlek

Om vi händelsevis skulle hamna i ett samtal om sexualmoral eller det som vi kallar den äktenskapliga kärleken, ja, hur ska vi då samtala? Vi kan drabbas av diverse känslor. Vi vet. Vi har sanningen. Världen är bedrövlig osv. För att inte hamna i den fällan behöver vi fundera lite – på vad tolerans är till exempel.

En väldigt avgörande fråga är vad man har för utgångspunkter. De ser nämligen väldigt olika ut för en troende människa och en som säger sig inte ha någon tro.

Utgångspunkterna

Frågeställningen är helt enkelt hur en troende och en icke-troende människa över huvud taget kan samtala, när utgångspunkterna är så olika. De troende bedömer en sak utifrån att de tror

  • på Gud
  • på ett evigt liv
  • att man ska anstränga sig att bli en bättre människa (sky det onda såsom synd)
  • att det finns en högre mening med allting som sker.

Icke-troende å andra sidan har inte de utgångspunkterna utan bedömer en sak utifrån att

  • jordelivet är det enda vi har, det är kort, och snart blir man gammal och trött
  • ansvaret för ett lyckligt, framgångsrikt, innehållsrikt liv ligger på en själv
  • egennyttan är viktig och man ska inte uppoffra sig för mycket för andra
  • meningen med livet är det man gör den till.

Det vi kan lära oss av detta är att det är en lång väg att gå, och att utan en kärleksfull inställning så är det ett gående åt fel håll. ”Gå ut” säger Jesus, men det ska vara i Kärlekens, Vishetens och den helande handlingens namn.

#metoo

Men samtidigt som vi Går ut, så händer något som vi inte alls är drivande i. För det finns faktiskt människor som redan är på väg åt rätt håll. Det händer därför att människor berörs av något inom dem själva. Detta ’något’ vill jag kalla gudomligt. Hos människor som längtar efter en bättre värld arbetar redan Fadern och Sonen, Kärleken och Visheten i deras inre. De skulle inte använda sådana ord, men vi kan göra det. Fadern och Sonen, Kärleken och Visheten kommer inifrån, uppifrån, och de landar i ALLA som vill väl, och då sker en förändring.

Det som #metoo nu gör med oss är att vi alla, troende och icke-troende börjar bedöma ett förhållande som djupast sett är mycket andligt, ja, gudomligt, och vi kan prata om det med helt olika utgångspunkter, och till slut kan vi komma fram till värderingar och ståndpunkter som hela vårt ”samhället kan göra till sitt”. En journalist i SvD använde ordet kysk t o m. Han skriver bl a:

”Den som sätter … sina egna … begär i första rummet kommer ofrånkomligen att göra andra människor illa. Det är också därför den mer traditionella sexualmoralen hävdar att …  det inte bara handlar om mina behov, utan om den andre, den älskade, den som jag vill förenas med och ge mig själv till. Kyskheten lär oss helt enkelt att älska rätt.” SvD 20171023

Vi ska samarbeta med det goda som finns i andra, deras goda intentioner och handlingar.

Det som samhället gör till sitt

Och till slut så finns det något som vårt samhälle ”har gjort till sitt”. Det är en tanke, en inställning, en kraft som är så stor att enskilda individer inte längre klarar av att slå sönder de goda värdena. ”Det här är vårt och vi tänker inte låta det tas bort ifrån oss.” Sådant kommer från Herren. Vi samarbetar med Honom genom att vara med och ge stöd, möjligen inspiration men framför allt uppmuntran till allt som strävar efter att bygga en ny värld med värderingar som stämmer med de himmelska principerna.

Det är sådana människor som ”håller allt vad Jesus har befallt dem” utan att de vet att det kommer från Honom. Det kommer inifrån. Det är starkt. De försvarar det goda och vill se detta goda bli en del av vår värld.

Ingen avskildhet

Det finns därför inget som heter ”resten av världen” som vi är avskilda från. Gå därför ut i Kärlekens, Vishetens och den helande handlingens namn!

Amen!