En Gud, ett människosläkte

“Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett: alldeles som det hade blivit sagt till dem.” Luk 2:20

Gud blev människa i Jesus Kristus

Vi firar Jesu födelse idag. Det var en obetydlig händelse i en liten stad för två tusen år sedan, men om vi blickar tillbaka från vår värld idag inser vi att det var en unik, omvälvande händelse som skulle komma att förändra världens gång. Gud blev människa i Jesus Kristus och en gudomlig kraft – osynlig för det yttre ögat – erbjöds människan. Den kraften tas emot av alla människor, oberoende av religion, som söker efter förändring och uppvaknande till ett nytt inre liv. God jul!

Läsningar

Ps 139:5-18:
HERRE, Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. … Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit. Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud, hur stor är inte deras mångfald!

Luk 2:8-20:
I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod en Herrens ängel framför democh Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta. Men ängeln sade: ‘Var inte förskräckta. Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty i dag har en frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta är tecknet: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.’ Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ‘Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag’. När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: ‘Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta.’ De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem. Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett: alldeles som det hade blivit sagt till dem.
(Översättning: Svenska Folkbibeln 1998)

Arcana Cœlestia # 9315:
Med ’ängel’ förstås Herren med hänsyn till det Gudomligt Mänskliga … och änglar som syntes före Herrens ankomst i världen var Jehovah Själv i Mänsklig form eller i en ängels form. … Hans Gudomligt Mänskliga syntes då som en ängel.

Himmel och helvete #522:
Den Gudomliga barmhärtigheten är ren barmhärtighet mot hela människosläktet med avsikt att det skall frälsas, och den verkar också oavbrutet för varje människa och undandras aldrig någon.

Arcana Cœlestia # 3854:
Herrens förutseende och försyn är i det allra minsta av det enskildaste hos människan, och så i det minsta, att det är omöjligt att med någon tanke fatta en hundradels milliondel därav.

En Gud, ett människosläkte

Det finns en Gud, och i Herrens ögon är  människosläktet ett och han älskar hela människosläktet, alla och var och en. Men varje människa är olik varje annan människa. Det finns en Gud, ett människosläkte, men en oöverskådlig mängd enskilda individer som alla är olika. Och ändå håller Gud reda på oss alla. Hur har han tid kan man fråga på människovis?! Svaret är ju att han är Gud. ”För Gud är allting möjligt.” Mark 10:27

I Herrens åsyn är människosläktet ett trots att det finns miljarder människor. Och egentligen – om vi tänker på att den andliga världen är full av de människor som har levt klart sina liv på jorden och gått vidare, så blir det ännu fler. Eftersom vi är ett i Hans åsyn, så styr han oss också som en enhet. Han springer inte omkring och håller på ena stunden här och andra stunden där. Nej, i hans åsyn är alla närvarande samtidigt hos honom. Och det finns inte ens den minsta detalj som han missar. Därför att han är Gud. Swedenborg säger:

”Herren är den som styr alla ting samt är allena evig och oändlig, och Gud.”
Uppenbarelseboken uppenbarad #522

Ofullkomliga människor

Vi människor däremot missar väldigt många detaljer, och vi har ingen som helst överblick över vad som sker i världen. Även de människor vi känner väl vet vi väldigt lite om. Men Herren har full insikt i varje minsta detalj. Det finns inget som han inte känner till.

”HERRE, du utrannsakar mig och känner mig … med alla mina vägar är du förtrogen. Innan ett ord är på min tunga, vet du allt om det.”
Ps 139:1-6

Insikt, ordning och en plan

Eftersom han har denna fullkomliga insikt, och eftersom Guds väsen också är att ha ett förutvetande, så kan vi inse att Gud också är den Ende som kan göra upp en plan och genomföra den. Det finns alltså en Gudomlig plan, och givetvis kan ingen stoppa Gud själv från att genomföra sin plan.

Det är en evig plan som handlar om att leda varje människa till gemenskap med Gud själv. Men endast Herren själv vet hur planen ser ut och vad som ska göras i varje sekund för var och en av alla miljarder människor och änglar och andar. Det är om det som det handlar i till exempel i Matteus, kapitel 10:

”På er är till och med alla hårstrån räknade. Var alltså inte rädda.
Matt 10:29-31

Att ”hårstråna är räknade” betyder att Herren håller reda på alla detaljer hos varje människa, att Hans omsorg gäller varje människa i varje ögonblick och ini minsta detalj.

Förutsägelse om att födas på jorden

Det var denna obegränsade kärlek från Herren till varje människa på jorden som låg bakom planen att födas som människa på jorden. Den  planen fanns med redan från början, eftersom det låg i sakens natur, att det från början fanns en möjlighet att människorna skulle gå vilse, och att han därför skulle behöva söka upp dem och visa dem vägen tillbaka.

Detta förutvetande hos Gud fanns redan från början. Vi läser så tidigt som i det tredje kapitlet i 1 Mosebok om den planen. Herren talar till ormen. Ormen är ett symboliskt sätt att beskriva hur människan började tänka mer på det jordiska och mindre på det himmelska. Ormen symboliserar ett mentalt, andligt tillstånd där människan har fastnat i det materiella och glömt Gud. Och i Gamla testamentet hör vi om planen gång på gång. Se t ex Danielsboken 7:13-14.

Men som sagt, planen fanns där, den Gudomliga kärlekens plan. Från början. Från ett förutvetande. Och den planen genomfördes steg för steg och genomförs, i varje ögonblick, i detta nu, alldeles nyss, i nästa sekund, resten av den här dagen, ja, i för evigt.

Vår monumentala litenhet

Varje liten människa kämpar sig framåt genom livet. Det är väldigt lite vi förstår av allt som sker. En alldeles självklar beskrivning av denna litenhet inför livet är hur litet vi vet om vår egen fysiska kropp. Det är förmodligen mindre än, säg, en procent av alla kroppsfunktioner som vi har någon som helst förmåga att påverka. För det mesta andas vi utan att tänka på det men kan reglera den. Pulsen är det i det närmaste omöjligt att påverka. Tänk på alla nervimpulser som går kors och tvärs och som gör att vi kan stå, gå, sätta oss ner, smälta maten, prata, läsa!

Men så ibland stannar vi upp. Vi lägger märke till något ovanligt, spännande som sker i kroppen. Eller vi slås av en ny insikt. Vi stannar upp och förundras. Och ibland kan vi känna en stor mening med det som sker, och detta i de pyttesmå sammanhang som vars och ens liv utspelar sig.

Stora stunder

Vi har alltså en Gud och ett människosläkte, och där går varje liten människa utan att ana särskilt mycket av Guds oändliga insikter, oändliga kärlek och hemlighetsfulla planer.

Men ibland händer något så stort att det får ett verkligt genomslag, alltså något stort i Guds plan. Det är som att titta innanför en annars stängd dörr – att få en glimt av evigheten, eller det kan till och med kännas gudomligt.

Julen är en sådan sak. Fortfarande idag i ett samhälle där sekulariseringen är långt gången, syns julens glada budskap. Jesu födelse i Betlehem är en händelse som har fått ett enormt genomslag. En del av Guds stora plan är fortfarande väldigt synlig. Men inte många skulle kalla det för Guds stora plan. Men det var det! En uppfyllelse av Gamla testamentets profetior, där vi ser lite av planen. Det var i sin oändliga kärlek till människorna för all framtid som han hade med i sin plan att födas som människa på jorden och göra det människoväsendet Gudomligt. Det var en stor plan, och den genomfördes. Och effekterna av planen fortsätter att verka. Gud blev Frälsaren, och han är Frälsaren för varje människa som vill ta emot honom som det.

Alla människor

Vi har alltså en Gud och ett människosläkte, och hos Gud finns en vilja för detta människosläkte – att alla ska hitta vägen till Gud och till en evig tillvaro i glädje och harmoni med andra. ”Varje människa har skapats för att leva i ett lyckligt tillstånd i evighet  … Detta tillstånd är faktiskt skapelsens ändamål.” Gudomliga försynen #324:6 Den Gudomliga viljan, som kommer ur en oändlig kärlek till människorna, är att vilja ge allt som överhuvudtaget kan ges.

Herren handlar ändå på olika sätt

Även om Gud finns för alla människor och de tillsammans är en enhet, så är vi människor inbördes mycket olika varandra. Därför måste Herren leda varje människa på ett sätt som passar just den människan. Han leder mig på ett annat sätt än dig, och dig, och dig.

Fundera på alla sätt som han måste gå tillväga på. En afrikan som lever ett nomadliv måste ledas på ett helt annat sätt än en kontorsarbetare i Paris. Vi kan inse att det är helt olika livssituationer, och ändå är Herren med i varje liten detalj.

Eller tänk på hur ni ger ett råd till människor i olika åldrar. Hur man gör en viss manöver på datorn förklarar man på olika sätt för en tioåring eller för någon som är åttio. Ni kan tänka på egna exempel. Tänk då på hur många olika sätt Herren måste gå till väga på för att leda människan till sig och sitt himmelska rike.

Situationerna är olika, men ändå är julevangeliet om Guds födelse på jorden något som slår igenom och tas emot över alla gränser. Guds plan lyser igenom överallt. Miljarder människor berörs. Men på olika sätt. Precis som Herren arbetar på olika sätt med alla enskilda individer, på samma sätt reagerar människor på olika sätt, när det ställs inför en så stor sak som det som julen handlar om. Idag firas många, många olika sorters julgudstjänster världen runt! Mottagen har en oändlig variation, men det är samma stora sak som firas.

En Gud – många vägar – alltid ödmjukhet

Men det allra viktigaste i det här sammanhanget – för att det verkligen ska bli en öppning mot Herren och ett mottag av det gudomliga, för att man ska bli berörd av det – är ödmjukhet. Den skapar en öppenhet.  Vi läser följande i den Himmelska läran:

”Det är nödvändigt för människan att vara i ett tillstånd av ödmjukhet inför Herren …  Det är på det sättet som mottagandet av Herren sker.”
Uppenbarelseboken förklarad  #1210

Speciellt i Gamla Testamentet finns det en lång rad verser som uttrycker samma sak, fast med ord som vi kanske reagerar negativt på, men det är ord som är positiva och uppbyggliga. Det här är från psalm 51:  

”Ett bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud.”
Ps 51:19

Ett bedrövat hjärta är en människa som längtar efter Gud, och efter godheten. I Gamla Testamentet finns det så många ställen som handlar om detta att hitta den rätta hållningen till Herren. Från Jesaja, kapitel 61:

”Jag bor hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan.”
Jes 57:15

Det handlar om att vi ställer det här gamla vanliga åt sidan och att vi känner efter och hittar den där längtan efter äkta sanning och äkta godhet. Och det är det som julen handlar om. När vi ser det lilla Jesusbarnet så känner vi instinktivt glädje, vänlighet, mjukhet, ödmjukhet. När det talas om små barn i Ordet, så motsvarar det oskuldsfullhet, och det är en hållning av ödmjukhet inför något som är större, något som lyfter upp människan och leder henne framåt.

Det finns en Gud, en Gudomlig kärlek och ett människosläkte. Herren vill tas emot av alla. Han vill leda alla människor till sig själv och sitt rike. Vår uppgift är att på olika sätt hitta den där ödmjuka hållningen inom oss, så att vi på det sättet kan öppna oss och upptäcka det stora undret – att Gud föddes som Människa och att han blev vår Frälsare, och som Frälsare vill han och kan han leda oss rätt. Därför profeterar Jesaja om Herren Jesus Kristus:

”Herrens, Jehovahs Ande är över mig, ty Jehovah har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig för att … ropa ut frihet för de fångna … och predika ett nådens år från Jehovah.”
Jes 61:1-2

Amen!