Jesus rider in i våra liv

Predikan av pastor Göran Appelgren

“Och när han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och vi frågade: ’Vem är han?’ Folket svarade: ’Det är Profeten, Jesus från Nasaret i Galiléen’.” Matt 21:10-11

Läsningar

Matt 21:1-11:
När Jesus och lärjungarna närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Oljeberget, sände Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: ’Gå till byn som ligger framför er. Där skall ni genast finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Lös dem och led dem till mig. Och om någon säger något till er, skall ni svara: ’Herren behöver dem.’ Han kommer då omedelbart att skicka i väg dem.’ Detta hände för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Säg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl. Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Jesus hade befallt dem. De förde åsnan och fölet till honom och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: ’Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!’ Och när han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: ’Vem är han?’ Folket svarade: ’Det är Profeten, Jesus från Nasaret i Galiléen’.
(Översättning: Svenska Folkbibeln 1998)

Uppenbarelseboken uppenbarad # 367:
’Palmer’ betecknar det Gudomligt sanna i de yttersta tingen, vilket är det Gudomligt sanna i Ordets bokstavsmening. Fördenskull ’fanns det i Jerusalems tempel både i det inre rummet och i det yttre och också på de båda dörrarna, snidade keruber och palmer’.

Arcana Cœlestia # 8369:
Eftersom ’palmer’ betecknar godheter, så betecknar de även böjelsen för det goda, och därför nöje, ty från böjelsen för det goda kommer allt nöje … Eftersom ’palmen’ betecknar det goda, så betecknar den även vishet, ty visheten tillhör det goda. Vishet var det som de palmer betecknade som tillsammans med ’keruber’ och ’blommor’ var utskurna på templets väggar.

Arcana Cœlestia # 9212:
Att ’lärjungarna lade sina kläder på åsninnan och hennes fåle’ förebildade att sanningar i hela sin sammanfattning ska vara underlagda Herren som den högste domaren och konungen, ty ’lärjungarna’ förebildade Herrens församling med hänsyn till sanningar och godheter, … och deras kläder själva sanningarna … Samma sak menas med att ’folkskaran bredde ut sina mantlar på vägen’.

Inledning

Dagens predikan handlar om att palmblad har en symbolisk, motsvarighetsmässig betydelse som handlar om gudomliga sanningar. Med palmsöndagstexten som bakgrund kan vi fundera på med vilka tankar, känslor och avsikter vi vill hälsa Herren välkommen till Jerusalem, ja, egentligen till det Nya Jerusalem, den inre, heliga staden där vi vistas i vårt högre medvetande.

Och vi kan tänka oss att palmbladen som vi lägger på vägen är ett sätt att omsluta honom med sanningar från Ordet som vi håller kära. Det är ett sätt att visa vördnad för Herren, som är Ordet, och att ännu tydligare bjuda in honom i våra liv. ”Se, din konung kommer till dig!”

Ständig förändring

Vi är i ständig förändring. Tänker vi efter en stund, ser vi att precis allt förändrar sig. Det tar lång tid i vissa fall, och i andra fall går det fortare. Vädret ändrar på sig hela tiden. Naturen förändras. Våra tankar och känslor hoppar från det ena till det andra. Vi kan inte göra så mycket åt att allt förändras. Däremot kan vi bestämma oss för hur vi förhåller oss till det som sker runtomkring oss och inom oss. 

En gång eller flera

En del saker händer bara en gång. Det sker en stor förändring en gång och aldrig mer. Det tydligaste är födelse och död. Man blir könsmogen en gång, börjar skolan en gång. Det finns ett före och ett efter. Vi får det första barnet. Först var vi inte föräldrar, men sedan är vi det för evigt. Gud kom till jorden som människa en gång. Det finns ett före och ett efter. 

Gud kommer till dig

Under mänsklighetens historia har det funnits avgörande ögonblick då man har varit tvungen att fundera ordentligt på vad det som händer. När det gäller  Palmsöndagen så var det något som aldrig tidigare hade hänt, och aldrig någonsin kommer att hända igen. På en åsna kom Gud ridande in i Jerusalem. 

Av dem som bodde i Jerusalem hade de allra flesta hört talas om Jesus. Men det fanns också de som inte visste vem Han var: ”När han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: ’Vem är han?’  Folket svarade: ’Det är Profeten, Jesus från Nasaret i Galiléen’.” Matt 21:10,11 För dem var det något helt unikt som hände. Vad är det som kommer att hända nu då? 

De som stod händelserna närmast var lärjungarna. De visste – nästan – vem Jesus var och såg Honom självklart som sin ledare och som den som skulle göra så att allt blev mycket bättre. Men så fanns det en stor skara människor som inte alls kände honom lika bra som lärjungarna gjorde. 

Det fanns de som välkomnade förändringen: ”Och folket ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” De ”bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen.” Och de ropade Hosianna, som betyder ”Fräls oss!”. De förstod att något stort var på gång! Och som sagt, andra begrep inte vad det var som skedde. ”Hela staden kom i rörelse, och man frågade: Vem är han?”. 

Och så vet vi att det fanns andra som precis visste vad som höll på att ske men som var direkt fientligt inställda till saken. ”Översteprästerna och fariséerna ville gripa honom men fruktade för folket, eftersom man ansåg att han var en profet.” Matt 21:45-46

Historia och andlig symbol

När vi läser en bibeltext, så kan den yttre berättelsen leda oss en bit på vägen. Vi kan tänka oss verkliga människor som undrade och hoppades, eller som ogillade det hela. 

Men Ordets berättelser är tidlösa och beskriver på ett symboliskt sätt hur vi människor fungerar som andliga varelser. Palmsöndagen var en händelse för cirka två tusen år sedan. Det är historiskt men det är också en del av den omvälvande händelsen att Gud blev Människa och för alltid bor ibland oss. Immanuel – Gud-med-oss. Genom att lyfta fram Palmsöndagen i kyrkoåret, får vi möjlighet att förhålla oss till en mycket speciell historisk händelse. Det kan vi göra på olika plan. Vi kan minnas den och förstå att hela skeendet i Jerusalem under Herrens sista vecka på jorden var avgörande för mänsklighetens fortsatta historia. Allt förändrades i och med det. Och vi kan också lyfta upp berättelsen på ett symboliskt plan, och se hur det påverkar oss i vårt sätt att leva med förändring, att möta förändring och att låta oss ledas och inspireras av vår Herre och Gud. 

Motsvarigheter

Det är egentligen bara genom att förstå motsvarigheterna som vi kan komma in i den andliga dimensionen. Det leder till tre saker: vi kan tydligare se oss själva i vårt andliga tillväxande, vi kan allt klarare se hur viktigt det är att vi vänder oss till Herren för vägledning och inspiration, och för det tredje kan vi bli allt bättre på att vara en god medmänniska. 

Byggstenar

Motsvarigheter är som byggstenar. Vi sätter ihop saker så att det skapar en ny mening. De väsentliga bitarna i dagens bygge är Herren, människorna och staden. Men så finns ett antal detaljer som inte är helt självklara: kvistarna eller palmbladen (Se Joh 12:13), kläderna som läggs på marken och förstås åsnan och fölet.  

Palm 

Om vi börjar med palmbladen, så gör vi bäst i att gå till beskrivningen av Salomos tempel. På insidan av templet och på dörrarna finns det palmer avbildade. Alla dekorationer och föremål i templet hade en symbolisk innebörd. När människorna lägger sina palmblad framför Jesus att rida på, så betyder det samma sak som att palmträden finns med i templet. Det viktigaste i templet var Guds Ord, arken, lagtavlorna. Vi kan tänka oss att palmerna på templets väggar omsluter Guds Ord. Och vi kan se att palmbladen, som läggs på vägen,  är ett sätt att omsluta Herren med de Ordets sanningar som vi håller kära och vet kommer från vår Gud. 

En människa som stod i Salomos tempel kan ha känt glädje vid åsynen av palmbladen på väggarna av akacieträ. Trä motsvarar godhet. Godhet hör ihop med värme, glädje. Det betyder längtan efter godhet, en viljeimpuls till att finna godhet och sanning i sitt liv. Allt detta ligger förborgat i det faktum att människorna lade palmblad framför Herren när Han red in i Jerusalem. 

Kläder

Att man också lade sina kläder på vägen har en liknande innebörd. Vi klär oss i våra tänkesätt skulle man kunna säga. Vår livsåskådning är något som skyddar oss. Livsåskådningen är som ett klädesplagg sytt av Gudomliga sanningar. Vi är tacksamma för att vi har fått ett sådant gudomligt inspirerat klädesplagg, så därför vill vi lägga det framför Herren när han rider in som en kung i våra liv. Där finns vördnad. Där finns tacksamhet. Där finns hopp inför alla de förändringar som är oundvikliga när vi går framtiden till mötes. 

Åsnan

Ja, det var palmblad och kläder. Sedan har vi ytterligare en motsvarighet, åsnan. I palmsöndagstexten hör vi ett citat från Sakarja: ”Säg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl.” Sak 9:9 Ordet ödmjuk används där. Det är lätt att tro att det faktum att Herren red på en åsna var ett sätt att uttrycka ödmjukhet. Det handlar dock om något annat. Allt var ju förutsagt och uttänkt av Herren själv. Att det var ett Gudomligt orkestrerat skeende framgår ju av att människor, som för lärjungarna var helt okända, bara genom att höra dem säga ”Herren behöver dem”, gjorde som de sa, när de gick och hämtade åsnan. Det fanns en plan och den genomfördes utan misstag. 

Att Herren hade valt att rida på en åsna, berodde på att just det var ett tydligt tecken på att han menade sig vara kung. I det gamla Israel var det så det såg ut. Den nykrönte kungen red in i staden på en åsna. Det var en urgammal sed. De som lade sina palmblad och kläder på marken framför Honom som red på en åsna, erkände Honom alltså som kung. Den andliga innebörden är att vi erkänner att det är Herren som har all makt i våra liv. Det lilla vi har visar vi fram för Honom och hoppas att han ser vår tillbedjan. 

Säg ja till förändring

Så, de människor som lade sina kläder och kvistar på marken framför Jesus var förberedda. De hade någon slags insikt om att det var ett avgörande ögonblick de var med om. På samma sätt ska vi göra allt vi kan för att i varje stund stå beredda. Herren verkar osynligt i vårt inre hela tiden. Han står beredd med nya andliga gåvor hela tiden. Ju bättre förberedda vi är, desto mer vår livsåskådning är sydd av Gudomliga sanningar, desto vackrare våra palmblad är, desto mer kan han ge oss av sina gåvor. Desto mer kan han vara vår frälsare och Gud. 

I Sanna kristna religionen finns ett vackert och upplyftande stycke. Det handlar om att vara beredd, att vara vaken och följa med i det som sker: 

”Det finns en strömning som lyfter alla till himlen, och den utgår ständigt från Herren och uppfyller hela den andliga världen samt hela den naturliga världen. Det är liksom en stark strömfåra i oceanen, som omärkligt drar skeppet. Alla de som tror på Herren och lever efter hans bud, träder in i denna strömning eller fåra och lyfts upp.” Sanna kristna religionen # 652:3

Förändring skall bejakas

För den som är förberedd för de oundvikliga förändringarna som livet för med sig finns inget att oroa sig över. Förändringar är nödvändiga, och när de kommer ska vi ha en inre beredskap som gör att vi kan vara lugna och samlade, ja, fulla av tillförsikt. Vi ska därför avsluta med ett citat från Lukas som visar hur mycket vi kan vinna på att vara ödmjuka inför Herren och förtrösta på Honom: 

”Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när Han kommer. Amen säger jag er: Han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem.” Luk 12:37

Amen!